Gotlands läns nya tidning – 22 december 1864, sida 3

ränskapens deltagande dem aldrig öfverflödigt, utan sätter, tvärtom, kronan på deras värde, och lemnar der det saknas, en tomhet som låter sig känna i en obestämd trånad. Efter något år beslöt professorn i samråd med sin hustru, att, för att tillfredsställa Viktors längtan, lemna hufvudstaden och sin praktik, och slå sig ned på landet. Han köpte för det ändamålet en stor och vacker egendom vid en spegelklar sjö, och gaf åt den fattiga fiskarhustrun och hennes barn ett litet undantag derå, hvarjemte hans hämnd mot den olycklige matrosen, hvilken tillfrisknad från sin sjukdom ej mer kunde fortsätta sitt yrke, blef att taga honom under sitt beskydd och, under ett godhetsfullt bemötande och användande honom till passande sysselsättningar, låta honom känna tillfredsställelsen af ett försonadt brott och ett gagnande lif. Så, omgifvande sig med tacksamma och tillgifna hjertan, hembar han sitt offer till den styrande hand, som lyckliggjort hans eget och återgifvit det hvad det hvad det så länge begråtit. (Familj-Journalen.)