Gotlands läns nya tidning – 20 oktober 1864, sida 3

de någonting främmande, nästan vildt, som förundrade mången. Dagen efter balen var en stor festmiddag arrangerad i Botaniska trädgården, der skålar och tal sedermera upptogo hela det återstående af dagen. Men före middagen var ingen sammanhållning anbefalld, utan en hvar fick roa sig efter egen smak, med bescende af stadens märkvärdigheter o. 8. v. Arne Thorsson försvann redan kl. 9 på morgonen; ingen visste hvart han tagit vägen och förgäfves efterletades han af sina kamrater och vänner. Vi — vi veta dock hvar han var: han hade gått till kojan på Kungsängsgatan. Den unga norska läkaren, hans vän, hade nyss varit der, för andra gången. Tack vare hans ordinationer och de medikamenter han anskaffat, hvilka icke kostade det ringaste, ty de liqviderades från okändt håll, var den sjuke frun redan mycket bättre. Hennes onda hade mera varit själsän kroppslidande, jemte brist på det nöd vändiga. Läkemedel och stärkande föda hade redan gjort sitt till, för hennes vedersående, och Henny kände deröfver en innerlig, men stilla glädje. Att både mor och dotter togo för afgjordt, det Arne anmodat läkaren att gå dit, samt att det var han, som bekostade medikamenterna, var temligen naturligt. Men han erkände det icke och de fingo icke tacka honom. De tackade honom dock i sina hjertan. Under det samtal, som nu följde, fick han del