Gotlands läns nya tidning – 6 oktober 1864, sida 2

:5 Å ÅTttttAF SEE teästln, Hustall slarp diskus sion. — Hr Ordföranden fästade motionärens uppmärk. samhet derpå att, son kändt more, en underd. framställ ning i ungefärligen sanma syftning redan wore åstad kommen och till Kong. Maj:t i underdånighet aflåten att denna framställninz blifwit utställd till Stadsfull mäftiges i Wisby kämedom och bemötande ; att Stads fullmältige jemwäl yttvet fig öfver densamma; att taxar öfwer stadspenningarne blifwit granskad af dem det ive derbordt; att Kon. Befdllningshafwande för fin del til styrkt att Landthamnarne måtte få behålla hamn, bros och barlastpenningarne, kkasom Staden stadspenningarne och att frågan nu ytterst berodde på K:gl. Maj:ts nåd. pröfning och afgörande; och hemställde Hr Ordföranden derföre om ej skäl wow för handen att låta derwid bero och att motionären mätte låta frågan falla Åtminftone tills widare; hwilken framitällning motionären med ett enständigt nej bestridde. Wisby Stads Representanter gjorde likadan framställning emedan det wille synas mins dre skickligt att beswära Kongl. Maj:t med än flera pe titioner i en sal, der redan 72 kommuner uttalat sin önskan i motsatts till staden; en votering kunde wäl winnas, men troligen ej med samma resultat, som redan erhållits; hwilket ock wisade sig, då wid votering om frågan skulle upptagas, endast 15 ja föllo mot 16 nej. Mot beslutet reseroerade fis Hrr R. Cramer, L. Arweson, C. J. Wickmar, C. J. Bergman, L. I. Rings bom och S. Engström. Motionen upptogs ssledes till widare diskussion och beslöts att de 3:ne momut, i hwilla den sönderfaller, skulle hwart för fis gransas. Häremot reserverade sig Ör L. Arweson, fom ykade att motionen borde i sin helhet betraktas. Efter någon diskussion beslöts utan vo tering att moment. 1, om hamn-, brooch bartaftpenningarne, skulle ur den föreslagne petitionen utgå; (motivet temligen i ögonfallarde och jemwäl betecknande). — Wid momentet 2, Stadspenningarne, framhölls å ena sidan obilligheten af en fådan fordran, fom motionen innehöll. Landthamnarne more att anse fom blott utgreningar af Wisby; deres stapelstadsrätt wore deraf beroende; Wisby ftad finge widkännas betydliga omfojtnader för det helas skull, wore centralpunkten för Ons alla cemmerciella förhållanden, wore station för Tull styrelsen öfwer ön; telegrafförbindelsen med fastlandet hade der sitt säte; ångbatsirafiken och med den Hela poft: befordringen ginge deröfwer för hwilket allt staden mast widkännas betydliga utgifta och uppoffringar, företrädeswis för dess hanm-anläggning. Alla Vanesinrvättningar, Clementar-Lärowertet, Seminariet, Navigationsskolan — för hwilken sednare staden bekostade lokal — alla med sin werksamhet för landet i sin helhet — förefunnos derftädes. Många skäl med ett ord talade för Stadens rätt till besagde afgifter. Från motsatte sidan anfördes, huru fom hwar borde få behålla sitt och förfofra fig, få godt fom möjligt; att nnderhållsskyldigheten af landthamnarnes aft bryggor tillhörde allmogen, att landet mindre behöfde ftaden än staden landet o. f. iw. — Häremot anfördes huru som refonementet påminde om fabeln om lemmarnes opposition mot magen; att allmogens skyldighet med hänsyn ill lastbryggorna wid hamnarne wäl existerade de jure, nen ide de facto, enär den ide påfordrats utan i ett pecielt fall Burgswit) samt att det för landthbamnars te afsatte beloppet of hamn, bro och Darlaftpenningarte wäl försloge till behöflige underhållet och komme et än mera, Då deras hela belopp kommer att dem tillalla. Genom votering, med 16 ja mot 8 nej, beflöts tt motionens 2:dra moment ffulle i den underd. petis ionen intagas. Mot beslutet anmäldes reservation af Å L. J. Ringbom. — Wid momentet 3 — om re ision af taxan öfwer Stadspenningarne etc. — nmärktes att denna taxa på nåd. befallning redan wore ediderad; att någon särskild sadan tara för landthamöpte och betalde allt hvad eam var fördlat cant