Gotlands läns nya tidning – 11 augusti 1864, sida 2

fastare förenat dem och gjort att de betrakta hvarandra såsom tvenne jemnlikar med lika gåfvor, lika omsorger och lika rättigheter. Nora underhåller båda sina bröder och vårdar sin far med samma omsorg som fordom. Gubben har ändtligen kommit så längt, att han erkänner det Nora haft rätt; men han anser det likväl högst betänkligt, om andra qvinnor skulle handla på samma sätt; ty icke många, menar han, äro så kloka och så goda som hans Nora. Och gubben hade rätt! Icke många qvinnor af de otaliga, som ha att kämpa emot fattigdom och brist, ega denna energi och företagsamhet, som satte Nora Stein i stånd att genom eget arbete bryta sig en väg i lifvet, trots alla de hinder, dem fördomar, lagar och en förvänd uppfostran lagt i vägen för qvinnan vid hvarje steg, hon försöker att taga på egen hand. Mot en enda, som triumferar i denna olika strid, huru otaligt många äro icke de som duka under? — Väl vore derföre, om våra lagstiftare hesinnade, det omätliga ansvar, de åsamka sig, om de uraktläta att ur våra lagar utplåna dessa stadganden, som der ännu qvarstå, bedröfliga minnesmärken af forntida råhet och barbari, och hvilka försvåra, om icke omöjliggöra qvinnans fria, sjefständiga verksamhet, gifva stöd åt de fördomar, hvilka än i dag stämpla en sådan verksamhet, såsom en väl uppfostrad flicka otillständig, samt slutligen, värst af allt, gifva åt den qvinliga uppfostran denna förvända riktning, som gör till hufvudsak ämnen, beräknade endast