samma själ, som icke genom någon läsning eller förströelse sysselsattes, uppfylldes med betraktelser öfver de båda könens olika ställning i litvet. Mammas död och den omsorg, som då öfvergick på mig, blefvo i början ett afbrott. Äret derpå flyttade Henrik i samma hus som vi bebo. Den dagliga sammanvaron med honom, det nya fält för mina tankar, som genom den undervisning han gaf mig, öppnades för min själ, bortträngde mitt tysta grubbel öfver huru orättvist det var deladt emellan de båda könen, och jag tänkte om dagen endast på den instundande aftonen, då Henrik, under det jag sydde, undervisade mig i historia, geografi och svensk språklära, genom att läsa för mig och låta mig repetera hvad han läste. Ack, pappa, du minnes nog sjelf, hvilket stort nöje äfven du hade af dessa lektioner, som icke fingo taga bort något af min för arbetet bestämda tid, så framt vi icke skulle lida brist. Ifrån vårt lands historia öfvergick Henrik till allmänna historien, och då väcktes åter mina tankar på, huru orättvist och despotiskt mannen i alla tider behandlat qvinnan, huru han i det råa tillståndet förnedrade henne till det första husdjuret, i medeltiden till dårskapens drottning och i alla tider förnekat henne menskliga rättigheter, menskliga själsegenskaper, och likväl eger historien så många exempel att uppvisa, huru qvinnan ådagalagt lika hög grad af förstånd, själsstyrka och handlingsförmåga, som mannen. Under det jag satt tyst och arbetade och du trodde att jag sörjde öfver vår fattigdom,