Med Teleqraf. Köpenhamn den 15 April. Danska marinministern kungör, att Danzig och Pillau komma att blokeras från den 19 dennes. Ulamhurg den 17 April, Pariser-tidningar säga, att lord Clarendons besök i Paris haft ett för freden i Europa särdeles lugnande resultat och åstadkommit öfverensstämmelse mellan Frankrike och England i fråga om konferensens hufvudpunkter. ,Wiener Abendpost är särdeles nöjd med förbundsbeslutet. Newyork den 6 April. Kongressen i Washington har enstämmigt vägrat erkänna Mexico såsom monarki. Rendsburg den 18 April. 40 danske officerare och 3,000 man tills dato fångna. Ryktet att Als skulle vara besatt af preussarne fordrar ännu bekräftelse. Rendsburg den 19 April. Vid Sandberg har öfvergången forcerats och vid Ransgård en brygga blifvit slagen för att öfverbringa 12,000 preussare till Als, der 8 danska regementen ännu stodo qvar. Flensburg den 19 April. 4,000 äro tillfångatagne, många dannebrogsfanor och 83 kanoner utgöra bytet, ömsesidiga förlusten (i döda?) uppgår till 3,000 man. Berlin den 19 April. Preussarnes officielt erkända förlust i döda och sårade utgör 2:ne generaler, 60 officerare och 600 soldater. Jutlands fullständiga besättande är beslutadt. London den 19 April. Garibaldi kommer förmodligen att redan om fredag återvända till Caprera, vare sig till följd af ansträngande strapatser, eller, som andra säga, till följd af kejsar Napoleons derom uttryckta önskan. Köpenhamn den 21 April. Konferensen sammanträdde i går. Ingen fullmäktig inställde sig för någon tysk makt. Ilamburg den 21 April. Ibland krigsfångar, som i går passerade härigenom på väg till Spandau, befunno sig svenskarne Holmertz, Sparre, Horn, Fuhnosqelm och soldaten Anjou, äfvensom en Finne vid namn Sandmark. De voro alla friska, med undantag af Fahnehjelm, som erhållit en lätt kontusion af en granatsplittra. Enligt de ofvanståendes uppgift vore en baron Akerljjelm liggande i Flensburg med en mindre blessyr. En Knorring säges stupad. Konungen af Preussen passerade i dag Hamburg på väg till Slesvig. Huru en del anser Preussarnes och österrikarnes framfart mot Danmark kan man sluta deraf att grefve Shaftesbury i öfverhuset den 7 April fäste grefve Russels uppmärksamhet på den telegrafuppgift, enligt hvilken Sönderborg blifvit bomharderadt utan föregående varning. Han hoppades att detta ej var sant, men vore det sant, så ansåg han det för en af de grymmaste, en af de skändligaste handlingar som någonsin blifvit behegångna, icke blott i civiliserade, utan äfven i ociviliserade nationers krig. Han litade på, att, om det finnes någon sannolikhet att sådant kommer att upprepas, den engelska flottan genast afsändes för att göra slut på dylika fega och förskräckliga tilltag. Grefve Russel svarade att han hade telegraferat till Englands gesandt i Berlin, sir A. Buchanan, för att få underrättelse om denna