I Warschau upplästes d. 6 d:s under högtidliga ceremonier den kejserliga ukasen om de böndernas frigörelse srån sina förhållanden såsom underlydande under godsegarne. Lkasen inledes med en historisk öfversigt af bondefrågans utveckling i Polen med erinran om, huruledes redan kejsar Nikolaus sökte förbättra de polska böndernas ställning, men derutinnan hindrades af godsegarnes åtgöranden. Enligt den nu utfärdade I: agen hut er hvarje bonde, kolonist eller innebafvare af åker, egare till det jordstycke han innehar och befrias från hvarje aflösningeller räntebetalning. Bönder som för närvarande ej besitta jord kunna under vissa omständigheter erhålla sådan at myndigheterna sig tilldelad af sådan godsegare tillhörande jord, som förut varit af bönder brukad. En lindrig grundskatt ålägges bönderna att användas till skadeersättning åt godsegarne; denna skatt lärer dock ej komma att räcka till, hvadan kejsaren betalar återstoden af statsmedel. I den mån som lugnet i landet återställes skola kommissioner tillsättas för att tillämpa ukasen; men tillsvidare hafva militärcheferne i distrikten sig uppdraget att härom gå i författning; bönderna uppmanas att för sådant ändamål vända sig till dem och säkert skydd från militärens sida utlofvas. I tidningarna offentliggöres nu traktaten om de Joniska öarnas afträdande, afsluten den 14 November 1863 och ratificerad den 2 Januari 1864 mellan Österrike, Frankrike, Storbritannien, Preussen och Ryssland. England afsäger sig protektoratet öfver de Joniska öarne. Dessa öar skola åtnjuta beständig neutralitet, så att på deras områden eller i deras farvatten ingen annan sjöeller militärmakt får sammandragas eller stationeras, än som kan vara oundgängligen nödvändig för den offentliga ordningens upprätthållande eller betryggandet af skatteupbörden. Såsom en följd af denna neutralitet skola de på Corfu bygda fästningsverken raseras och detta arbete skall vara utfördt innan de engelska trupperna lemna ön. Joniska öarnas förening med Grekland medför ingen ändring i de fördelar, som blifvit för handeln med utlandet förvärfvade genom de fördrag drottningen af England i sin egenskap af öarnas beskyddarinna med främmande makter afslutat. Följaktligen gälla alla hittillsvarande bestämmelser angående ömsesidiga handelsoch sjöförbindelser mellan utländska hamnar och ,de Joniska öarnas förenta statersk hamnar. Likaledes förblifva de hitills gällande lagarna angående kultusfriheten och den borgerliga och politiska likställigheten mellan undersåter af olika trosbekännelser allt framgent i samma kraft som fört.