Gotlands läns nya tidning – 7 april 1864, sida 2

— H. M. Konungens afresa från Norrige är bestämd till den 1 April och inträffandet i Stockholm torde ske den 3. — Swenska Bibelsällskapets högtidsdag firades högtidligt den 23 i De la Croix salong. Af fomitens årsberättelse inhemtades, att från swenska Bibelsällskapet under året utgått 4,589 helbiblar, 3,743 nya teftamenten och 104 apocrypha, deraf gratis blifwit utlemnade 20 helbiblar och 500 nya testamenten. Wid jemförelse med föregående året wisar fig, att under är 1863 ute delats 92 helbiblar och 3,015 nya testamenten mindre, men 33 apocrypha mer än under 1862. Sällskapet hade från dess stiftelse utdelat 184,871 helbiblar och 584,458 nya testamenten. J sammanhang härmed uppe lästes att brittiska och utländska bibelsällskapet under näftlidet år i Swerige utspridt 92,981 er. heliga skrifter, samt ifran def werksamhets början 1,399,436 dylika. Sammankomsten, fom hedrades af Drottningens, Prins sessan Lovisas samt Hertigens och Hertiginnans af Ojtergöthland närwaro, bewistades af sa stort antal åhörare, som utrymmet medgaf. Ryktet om Augustenburgarens död har så blifwit upptaget af polisen i Hamburg, att utgifmaren af det falska telegrammet härom, har af nämnde polig blifwit dömd till 14 dagars och boktryckaren till 8 dagars fängelse. FFrån Norge skrifwes att order ingått om ute rustning af ångfregatten St. Olaf och man talar äfwen om klargöring af ångkorvetten MRidaros. Från Finland omtalas att en kungörelse på bjuder Systerbäcks gewärsfaktoris afskiljande från Fin land och förening med S:t Petersburgska guvernementet. SPortofrihet har K. General-poftjtyreljen med: gifwit från Stockholm till öfrige inrikes orter A tidffriften Tidning för trädgårdsodlare. Från Danmark har man följande underrättelser: J Köpenhamn wistande swenska officerare hade en dag i Mars månad, i förening med några danska wänner och kamrater, på Vincents wackra lokal wid konungens Nytorw, tillställt en liten bankett till ära för de officerare, wid hwilkas kompanier de genomgått fin kurs, samt för en i Köpenhamn wistande landsman, fom någon gång kunnat wara dem till tjenst. Tillställningen war i högsta grad animerad, och samlingen bestod af 60 personer, swenskar, danskar och norrmän. Skalar tömdes för ffandina: viens kungar, för Fredrik VII:s minne, för nordens ens och enighet, för Danmarks framgång i dess frihetsstrid, för Dannebrogen (fanan), för det närwarande befälet, för de swenskar, hwilka få warmjhjertadt ställa fig i danskarnes leder m. fl. — allt under niofaldiga hurrarop och beledsagadt af glödande tal samt danska och sweunska sånger. — Något fom wid dylika tillfällen, då befäl, underbefäl och manskap sammanträffa, på swenskarna gör ett angenämt intryck, är det hjertliga och förtroliga fött, hwarmed de högre bemöta de lägre, få berättar en i Danmark mi stande swensk Härom. Uti budskapet från konungen om riksdagens afslutande yttras bland annat: Sägen till edra medborgare, att wårt hjerta blöder mid tanken på allt, hwad wåra tro: fasta undersåter få wäl på denna fom på andra sidan Kongean måste utstå; men sägen dem derjemte, att wåra fiender blott föga känna den danske mannen, om de tro sig genom de bördor, som läggas pa hans skuldror kunna hos honom framkalla den önskningen, att ni skulle upp: offra fäderneslandets heliga fak. — Ånnu stå wi ensamma. Wi weta icke, huru länge Europa skall wara en lugn åskådare af det wåld, som utöfwas mot oss och wårt folk. Wi upprepa wårt löfte till riksdagen: Wi äro williga att göra allt för att winna en fred, med hwilfen fäder neslandet fan wara betjenad; men det må måra fiender weta, att fjerran är ännu den tid, då Wi eller Wårt folk kunna twingas att underkasta sig en för Danmark förödmjukande fred. Er konungs sista ord till er och dem, fom hafwa walt er, är uthallighet.. — Ett sätt att förekomma potatessjukan anser fig en utmärkt fransk landtbrukare, hr Ponsard, hafwa funnit. Hela hemligheten består, enligt hans skrift i ämnet, uti att icke plantera potatesen förr än i Juni månad. På detta fött undgar wexten Aprils frost och Majs rimfrost och potateskålen löper ej fara att förtorka i Juli. Hr Ponsard påstar nemligen att dessa hwarandra få mot: fatta inflytpanden af kölden, rimfrosten och torkan ensamt äro tillräckliga att skämma frukten (hwillet skulle bewisas). — Den raska lappflickan, berättas från Gefle d. 21 Mars, har nägra dagar uppehållit sig der i staden och derunder gjort besök i stadens folkskolor. Wid hennes