Gotlands läns nya tidning – 18 februari 1864, sida 3

enad skuldsättning. Röfvareväsendet i sydprovinserna har hela året fortfarit, men synes nu vara stadt i starkt asftynande. På den midtemot liggande halfön var det grekiska folket vid årets början utan konung. Konung Otto var förjagad, och den kandidat, kring hvilken folket samlade sig, prins Alfred, drottningens af England andre son, kunde ej mottaga kronan på grund af den bestämmelse, att ingen medlem af de tre skyddsmakternas furstehus finge bestiga Greklands thron. Samtidigt dermed hade emellertid Storbritannien försäkrat sig om den afgörande rösten vid konungavalet genom löftet om de Joniska öarnas införlifvande med Grekland. De särskilda kandidaterna, som England uppställde, mottogo emellertid icke anbudet af denna krona; under tiden tilltog anarkien i Grekland i sådan grad, att behofvet af en herrskare blef allt mera trängande. I England föll då slutligen tanken på prinsessans af Wales broder, prins Wilhelm af Danmark, nuvarande konungens af Danmark andre son. Han mottogs villigt af grekerne, hvilka skickade en deputation med den gamle frihetshjelten Constantin Kanaris i spetsen till Köpenhamn. Efter temligen långvariga underhandlingar blef saken slutligen afgjord och prinsen begaf sig, efter att hafva blifvit förklarad myndig, till Grekland, der ordningen tills vidare är någorlunda återställd. Den sak, som ända till årets slut ådragit sig den största uppmärksamheten och varit medelpunkten för nästan hela årets diplomatiska verksamhet, är den polska uppresningen. IIändelserna i Polen hafva såsom vanligt beledsagats af hela Europas sympathi, men utvecklingen har nu såsom vanligt visat huru fallne för inre split polackerne äro, så att icke ens fäderneslandets hårdaste nöd förmår döda partistriderna. Kejsaren af Ryssland hade sökt dämpa polackernes missnöje och oro genom enskilta administrativa reformer, och på det hela förde väl storfursten Constantin och Wielopolski en mildare styrelse än de förra maktinnehafvarne; men gäsningen var stor. Då man ville nedslå denna genom en städerna ålagd rekrytering, utbröt uppresningen den 22 och 23 Januari på många ställen i landet. Till en början kunde insurgenterne väl icke leverera egentliga slag, men de förde ett lifligt guerilla-krig i landets alla skogrika och mera bergiga delar. Rörelsen spred sig utöfver Kongress-Polens gränser in i de gamla polska provinserna, ja, ända till Kiew. Insurgenterna började äfven uppträda i större massor och den förnämste bland polackernes anförare, Marian Langiewicz, lärer hafva kommenderat en samlad styrka af öfver 10,000 man. Han utnämndes till diktator, men blef kort derefter af en öfverlägsen rysk styrka tvungen att fly till Galizien och har sedermera hållits i fångenskap på en österrikisk fästning. I striden, som blitvit förd med stor grymhet å båda sidor, hafva ryssarne efter hand fått öfvermakten, utanför Kongresspolens gränser till en del genom att använda bönderne mot adelsmännen. I sjelfva Polen finnas emellertid ännu här och der beväpnade skaror, och det är väl möjligt att striden till våren kan förnyas i större skala. Polen, eller den del af landet, som legat inom uppresningens och dess agenters område, har med stor kraft beherrskats af nationalregeringen, som det en lång tid var omöjligt för ryssarne att komma på spåren; men nu deremot tyckes förderfvet hafva drabbat dess vigtigare medlemmar. Allt efter som den ryska styrelsen antog en mera despotisk karakter, måste Wielopolski och storfursten Constantin vika, medan makten odelad öfvergick i grefve Bergs händer. I Lithauen har furst Murawiew genom de våldsammaste och ytterligaste åtgärder tillsvidare åstadkommit ordning och tystnad. De båda till Polen angränsande staterna, Preussen och Österrike, hafva ställt sig i ett ganska olika förhållande till den polska uppresningen. Den preussiska regeringen uppträdde strax emot densamma och afslöt till och med den 8 Februari med Ryssland en konvention för dess qväfvande. Detta bidrog emellertid väsendtligen till att framkalla det öfriga Europas inblandning i stridan Danna Iintarvantiann måcta nafurlietvis kom