Hvarjehanda. En student uppehöll sig en gång någon tid på ett värdshus, dit han genom sitt muntra väsen och sina lyckliga infällen drog många gäster och sålunda var värden till verklig nytta. Då han slutligen skulle resa och räkningen kom fram sade värden: Som ett bevis på min tacksamhet vill jag stryka öfver hälften af räkningen. Och som ett bevis på, att jag icke vill stå efter, Er i ädelmod, stryker jag öfver den andra hälsten. Värden skrattade och skulden var uppgjord. — —