Margareta eller Kung Fredrik den Sjette och Sjömansftickan. Ilistorisk Berättelse efter Danskan, af Octavia Carlön. (Forts. fr. föreg. N:o). — Jag sjelf, sade kammartjenaren, skall vänta så länge härutanför er dörr, till dess J ären omklädda, ty jag är befalld att ofördröjligen ledsaga er till konungen. Kammartjenaren aflägsnade sig. Under omklädnaden, som hastigt försiggick, berättade Margareta för sin moster alla enskildheterna af samtalet med den förmente adjutanten, utan att för henne förtiga en bokstaf. Den gamla syntes derigenom fullkomligt lugnad och sade, då den enkla toiletten var slutad: — Nå låtom oss då i Guds namn gå! Kammartjenaren gick några steg förut. De begge qvinnorna följde honom, i början lugna och sorglösa, men ju mer de närmade sig målet för inhjndningen, desto spändare, oroligare och fåordigare blefvo begge. Ändtligen ankomna till slottet, förde kammartjenaren dem, enligt befallning, directe in i konungens förmak, bad dem här uthvila några ögonblick och skyndade in i hans majestäts kabinett, för att anmäla de ankomna. Konungen befallde betjenten, att först till honom införa den yngre och sedan, då han ringde, den äldre af de begge kallade. a