Hans utseende var fullt af manlig styrka och kraft, och med sin stora erfarenhet af verlden visste han att fängsla menniskors uppmärksamhet, då han brydde sig derom. Han hade bosatt sig i hufvudstaden, men umgicks likväl icke med många. I en enda familj trifdes han framförallt väl, emedan alla dess medlemmar egde en älskvärdhet i karakteren, som intog och tjusade honom. Aldrig kände han sig så lycklig, som då han här i hemfridens sköna lugn fick jollra bort en stund med familjens friska och lifliga förhoppningar, de små och naiva barnen. Den tiden var redan inne, då man skulle förse dem med en guvernant. Man annonserade derom i tidningane, och bland många, som anmälte sig, antog man ett tjugoårigt fruntimmer, af ett behagligt sätt att vara, ett älskvärdt väsende och en ovanlig skönhet. Väl uppfostrad, sedvanligt blygsam och ändock lifligt frisk och glad, borde hon blifva den bästa vårdarinna man kunde önska. 24 hade af tillfälliga orsaker ej på ett par veckor besökt sina vänner. Då han en afton inträdde bland dem, presenterades han för ,söta Maria, det var neml. så, som barnen benämnde sin guvernant, hvilken redan blifvit mera en öm vän för dem, än en stel lärarinna. Öfverraskad af den milda hjertats oskuld, som spred en verklig glans öfver hela hennes väsende, kunde han ej slita sina blickar ifrån henne. Hans hjerta drack ett champagnerus af skönhet, älskvärdhet och behag.