Gotlands läns nya tidning – 24 december 1863, sida 2

— — 444 5 JUL Alltid har julhögtiden warit efterlängtad och dyr bar, i barndomens glada tankar, för den tröttade arbe taren och för det kristliga sinnet, för alla, unge och gamle, för fattige och rike, helst sanske i fordna offyldiga tider. Och ifynnerhet allmogen, som under det langa arbetsaret släpat natt och dag, på land och strand, och som da ändtligen med få mycken möda och omtanka fatt mat, dricka och (åndsgafwor i huset, njöt allra mest under julen af hwilan, wälfägnaden och den önmfes sidiga gästfriheten, juft derföre att man sjelf och med egna händer beredt sig all denna glädje. Alla woro då lättare till sinnet, gladare, gifmildare än annars, genom trängda af den hjertats milda fröjd, fom utstralade från den kristna werldens största högtid. Arbetsdrägten lades undan för en tid, och allt hwad man till julen bryggt, bakat och sjudat skulle då utdelas och förtäras i frid och glädje; och få helgades allting genom ordet Jul. —