Gotlands läns nya tidning – 24 december 1863, sida 2

men uppförandet af en betydlig skans i omedelbar närhet af Neumänsters bangård lärer redan i dag vara påbörjad. De dertill erforderliga danska ingeniörerna ankommo i går med arbetsredskapen från Slesvig till Nenmänster. — I dag på eftermiddagen hitkommo åter omkring 800 man infanteri. De här kantonnerande båda resememtena böra nu vara fulltaliga.t Enligt sachsiska tidningar skall stadskommendanten i Dresden generalmajoren von Schimpff blifva befälhafvare för Sachsens 6,000 man starka exekutionscorps. Med anledning af tyska förbundets beslutade exekution säger Berlingske Tidende? bland annat: Det är kanhända ännu för tidigt att uttala någon mening om de följder, som detta mot Danmark riktade fiendtliga steg kan få; men så mycket kan man dock säga, att grefve Rechbergs förklaring, att en exekution i Holstein icke kommer att utsätta den allmänna freden för fara, lätt kan blifva vederlagd. Det finnes så många oafgjorda och invecklade frågor i Europa, att det första kanonskottet, vare sig det faller vid Elbe eller Weichsel, lätt kan blifva signalen till en allmän sammanstötning, och vore det icke sanning, så skulle det låta otroligt, att medan ett krig för Polens skull undvikits genom Frankrikes och Englands moderation, skall det vara det tyska förbundet, som hotar med att sätta Europa i brand för en chimärs skull. Danska justitie-ministeriet har utfärdat en lag, enligt hvilket det heloch balfbefarna manskapet genast inkallas till tjenstgöring å flottan. Samma tidn. meddelar för d. 8 den ingalunda ovigtiga underrättelsen att Hertigdömet Lauenburgs representation har vid en sammankomst förklarat sig för upprätthållandet af förbindelsen med Danmark och uttryckligen uttalat att den erkänner konung Christian såsom hertig af Lauenburg. Ehuru detta icke var annat än hvad man var berättigad att vänta af detta hertigdömes lojala representation, så är denna manifestation dock ej utan betydelse i ett ögonblick då man i Tyskland med vapenmakt vill värna de under dansk spira stående tyska hertigdömenas rättigheter. Något sednare skrifver samma tidning: Enskilta tyska blad som förutse, att Preussen och Osterrike skola i Frankfurt genomdrifva sitt förslag (hvilket vi sett att de också gjort) börja trösta sina läsare med, att det i sjelfva verket är en likgiltig sak, om Holsteins besättande kallas exekution eller occupation. Hufvudsaken, säga de, är att förbundstrupperna så snart som möjligt rycka in, emedan det eljest lätt kunde hända att holsteinarne blifva ledsna vid saken och söka komma öfverens med konungen af Danmark. Denna fruktan, som öppet uttalas at åtskilliga bland de mest spridda slesvig-holsteinska organerna och som visserligen icke saknar grund, visar huru lätt det skulle vara för konungen af Danmark att komma öfverens med sina holsteinska undersåter, om de ej ständigt blefvo upphetsade utifrån. Det har ju nemligen aldrig varit fråga om förtryck eller våldshandlingar från den danska regeringens sida; tvertom hafva holsteinarne alltid blifvit reserade så mildt, som blott få andia tyska befolkningar, och det är icke den danska regeringens, utan de holsteinska ständernas egen skuld, att Ilolstein ännu saknar en laglig garanti för fria politiska institutioner. Hvad afsigten således är med den nyss dekreterade förbundsexekutionen, är icke lätt att säga. Den kan icke vara beslutad för att framtvinga tillbakatagandet af kungörelsen af den 30 Mars, ty detta har redan skett; ej heller för att skaffa Holstein sjelfständighet och konstititionella rättigheter, ty detta kan Ilolstein få hvilket ögonblick det sjelft vill. Det återstår då blott den förmodan, att exekutionen är ett mildt namn för en våldshandling, beräknad så antingen att frånrycka konungen af Danmark in eller ett par provinser, eller att bringa hela den lanska monarkien under Tysklands herravälde ch derom skola de närmaste dagarna, när de brina förbundsbeslutets ordalydelse, gifva upplysning. 2 A1