Gotlands läns nya tidning – 3 december 1863, sida 3

han sjelf kom till Stenkumla Pastorat, hvarifrån han sedan fick transport till Hablingbo 1658.) I sistnämnde Pastorat var han Kyrkoherde när Danskarna 1676 intogo Gotland, men fastän On fått annan öfverhet, var Pehr Gubbes hjerta för mycket Svenskt att kunna bedja offentligen för Sveriges fiender, utan han fortfor att på sin predikstol bedja Gud för Svenska Konungen och dess hus. En ung prest af Gotländsk slägt Petrus Ronander hade godt öga till det feta prestgället, som Gubbe innehade. Han anmälde Gubbes olydnad att, i stället för Danska Öfverheten, bedja för den Svenska. Gubbe blef anklagad och afsatt, icke från Embetet utan från Pastoratet och måste gå från sitt goda brödstycke som sparf från ax, till straff derför att han ej kunde skrymta och med läpparna bedja för den Öfverhet för hvilken han ej kunde bedja med hjertat, såsom varande Sveriges hätska fiende. Ronander erhöll hans pastorat. Det skedde 1676 eller 77 (hvilketdera året är jag ej rätt viss på). ) I samma vefva hände sig att Gubbes fordna Pastorat Stenkumla blef ledigt. Som vi sågo af Petreei anteckningar hade Gubbe der fått till efterträdare Herr Sven Boethius. Jag har någorstädes (hvarest erinrar jag mig icke nu) sett uppgifvet, att denne varit Gubbes son, men om så verkligen ) Gubbes närmaste företrädare i Hablingbo var Herr Laurits Christofferssön Ronneby (tillnamnet törhända taget efter Rönneby i Blekinge, hvilket landskap då var Danskt och der Herr Laurits kanske var född). Han och hans fru Kadrin Andersdotter äro begrafna midt i Choret i Hablingbo kyrka och deras grafsten är en af de aldrabäst och finast arbetade, som finnas på Gotland. Midtpå stenen synes i halfupphöjdt, väl utfördt arbete bilderna af Pastorn och hans fru i deras vackra gammaldags ärbara drägter. Danska verser i dubbla rader omgifva bilderna och dessa verser lyda sålunda: Jeg saa i dag, der Solen oppgick En Roos saa dejlig opprinde. Jeg kom igen, der Solen nedgick Den Rosen vilde forsvinde. Vort lif oc lefnet är altsaa Det kan döden forandre I dag vi dejlig oc röde gaa I morgen vi maa bortvandre Om Gud det nu saa have vil Vi kan det ikke forrende Han raader allene for det spil Saa endes nu dette elende. Nederst står, jemte initialerna H. L. C. (Herr Laurits Christofferssön): ,Rörer du mig — Det angrer dig. Hur ofta har det icke gjort mig ondt att se det vackra arbetet nötas och slitas af jernskodda stöfvelklackar. På altartaflan i Hablingbo stå detta prestfolks namn samt åratalet 1643 jemte åtskilliga adliga vapensköldar, hvaribland Tottarnes 4-delta sköldemärke i rödt och guld. xx) Petrus Ronander, som dref bort Gubbe från Hablingbo och sedan i sin tur måste lemna Pastoratet åter till denne, var förmodligen samma Petrus Ronander, som 1684 den 25 Juni blef Kyrkoherde i Hörsne der han förut varit en tid nådårspredikant och der han dog 1740 den 4 Februari. Om detta var samme man, som är ganska troligt, så var han helt ung eller blott 25 eller 26 år när han fick Hablingbo, ty, enligt hans egen anteckning i Kyrkoboken i Hörsne, var han född 1651 i Rohne Prestgård. Förmodligen var det af födelseorten han tagit namnet Ronander, men om han varit prestson från Rone, så har han förmodligen varit af den gamla slägten Norrby (härstammande från den Danske sjöhjelten, Amiralen och Riddaren Severin Norrby, Länsherre på Gotland på 1520-talet genom hans oäkta son Bengt eller Berndt) ty 1651 var en gammal Kyrkoherde i Rohne af denna slägt, som hette Pehr Benedictsson Norrby, hvilken hade till biträde sin son Thomas Norrby, som blef fadrens efterträdare. 2:ne andra söner till Pehr Benedietsson Norrby Berthold Pehrsson och Olof Pehrsson blefvo Kyrkoherdar i Klinte, den förre efter Herr Peder Olofsson Ryftenius (stamfader för slägten Snöbohm), den sednare eller Olof efter brodren. För att skilja sig från sina många bröder, ty utom dessa 3, hade han 2:ne andra: Bengt Pehrsson Norrby Kämnär i Wisby och Christen Pehrsson Norrby Kyrkoherde i Martebo 1665—94, har väl Petrus eller Pehr antagit namnet Ronander. Hans fru hette Petronella Holgersdotter Dalman. Bådas Epitafium med namn och porträtter och åratalet 1688 finnes i Hörsne kyrka. ei ——H HJ W —