Gotlands läns nya tidning – 26 november 1863, sida 3

(Instindt). Swar till Wördsam fråga i Gotl. L. n. Tidn. N:o 46. J anledning af en stadsboes förfrågan, hurmvida Or Adjunkten Norrby blifwit serstildt anbefalld att hwarje Söndag förrätta Högmäfogudstjenften, far Jns. häraf upplysa, enligt hwad hos nom blifwit bekant: Adj. Norrbys predikoturar har på sednare tider blifwit sa förändrade, att han predikar twa Söndagar efter sig i Högmässan, sedan Söndagen derpa Ottesang (den tid den halles) och aterigen de twa derpaföljande Söndagarne i Högmäss san, Söndagen derefter Aftonsang, saledes hwar tredje Söndag fri sran Högmässopredikning. Det har dock en och annan gang händt, att nämnde Adj. predikat fem Högmäjor efter fig, och det troligen tillföljd af utbyte eller serstild öfwerenskommelse med embetsbröder.) J alla fall, dem fom önska ommerling bhärutinnan, har ju en sadan hwarenda Söndag, då nagon af de twa öfriga tjenstgörande presterna predika, och om dessa mera sällan predika i Högmässan jä gör det till saken ingenting, eftersom Guds ords förkunnande ej är bundet wid rummet! få är det lika litet wid tiden, och saledes gör det den själen detsamma som hör Ehrifti heliga tä ror förkunnas, och fom för honom utgör den sannaste tröften, det ware för: eller eftermiddag. Jnsändaren häraf är förwissad att många med honom instämma deruti, att om förhållandet fa wore att Hr Adj. Norrby war serskild anbefalld att hwarje Söndag predika Högmässa, Wisby Stads och Landsförsamlingar ej stulle derpå nagonting förlora, utan snarare twertom, eftersom dens na predikant, rikt begafwad och benadad, förstar med en owanlig klarhet och stärpa utweckla Bibeltexterna, fom sätter honom i stånd att såsom sanningswittne och ett bland de ljus hwilka lysa midt ibland ett horiskt och wrangt slägte. Guds namn till ewigt förherrligande!! Stadsbo. ) Om få wore att den ena presten predikade alla Högmässor, få är det ej att undra på, då för tider tillbaka förhållandet här så 3. Q0 2—WQ— — PDNDNND A