Gotlands läns nya tidning – 5 november 1863, sida 3

eller en underlöjtnant? Wi tro det wisserligen, och just derför att de genom ordentliga allmänna studier och af: lagda examensprof werkligen besitta en temligen jemn bildning; det har också alltid wisat sig att presterstapets insigter warit det allmänna till största gagn. Att pre sterskapet, det fom andra stånd, någongång stått emot någon förmodad famhällsförbättring, det är sant; men det har också ofta haft mod att öppet sätta fig emot måns gen samhällsdumhet, och detta Är wäl en af de allvaftörsta medborgar-förtjenfter; ty man måste och wara lagom frisinnad, ej alltid hissa seglen i topp, då fofterlandsskeppet lätt skulle kantra: nej, för en lycklig och säker framgång behöfwes wisserligen segel, men ockjå styre. — Widare påstär man, att presterskapet will ingenting. Så är det wisserligen med en och annan stackare af ståndet, och sådana finnas i alla stånd; men fur fon man i alle mänhet tillåta sig en få hård dom om en hel embetdklass, fom dock har jemnare bildning än de allraflesta andra! eller att just en widsträcktare insigt skulle werka till dess motsatser, till inskränkthet, mörker i själen, brist på medborgerligt samwete och owilja för det fom godt är; det är omöjligt, ofant, hwilket och erfarenheten wi sat. — Slutligen ropar man att presterna intet uträtta. Detta påstående har mera släl för sig; ty, ehuru allas deras waksamhet wäl ej är hwad den borde wara —, eller alldeles såsom andra tjenstemäns eller enskildtes —, få hindras och förswåras denna mer än andra medborgares ganska mycket just genom de andra folkståndens oc billighet och illwilja samt genom dåliga tidningars ftändiga bearbetningar för att på allt sätt nedsätta prefterskapet och förstöra frukterna af deras ofta wälwilliga och sträfsamma bemödande, äfwensom derigenom att målet för och frukterna af presterskapets werksamhet är helt och hallet af andlig natur och någonting urbildligt (idealiskt), som dels ej så lätt kan fattas af allmänheten, helst om den är stämd till owilja mot både ståndet och dess höga sträfwanden, dels ock, såsom någonting icke jordiskt eller kroppsligt, ej kan så handgripligen ådagaläggas, mätas, summeras upp eller redowisas, såsom t. ex. nagra tunnor spannemål, arbetet på ett stycke jord eller ercerciszmödorna wid ett kompani. Enär då presterna, eller åtminftone ganska många af dem, äro upplyste och wälwiljande medborgare, som ofta göra samhället stor nytta, bör man wäl ide missunna dem en anständig bärgning, den de förtjena likawäl som andra. Sålunda tro wi, att dessa här nämnda släl och förs hållanden äro de hufwudsakliga orsakerna till det obilliga påståendet, att mår tids prester ingenting weta, wilja och uträtta. — Men dertill finnes oc andra djupare orsaker. Gortj 2