Gotlands läns nya tidning – 5 november 1863, sida 2

vistas hos honom till dess fogdarnes värf blifvit afglömdt; och denne antog med glädje det ädla tillbudet. Soltyks boning visade högsta välstånd: redan marmorkolonnerna vid porten och den höga trappformiga gafveln bestyrkte detta. Sedan båda inträdt i huset, förde köpmannen sin skyddsling till en höghvälfd sal med herrliga målningar, hvarest ynglingen en stund lemnades ensam. Här nedsjönk han ånyo i sin förra svårmodighet; men bäst han grubblade huruvida något förräderi voro att frukta, kom han att lyfta ögat från golfvet och upptäckte porträttet af en ung qvinlig varelse som fjättrade hela hans uppmärksamhet. Hvilken fulländad skönhet, suckade han, motsvarar verkligheten denna bild, måste den dödlige prisa sig lycklig som råkar vinna en sådan tjuserskas hjerta! Knappt hade den unge mannen uttalat dessa ord, förrän Soltyk återkom med ett ungt fruntimmer; då de funno honom fördjupad i porträttets åskådning steg köpmannen fram, lade handen på hans axel och sade: Här är originalet! Måtte min systerdotter, Q enkefru Elin Lervis, gå tillhanda med hvad ni behöfver. Från denna stund är pi min gäst, och såsom sådan kan ni vara fullkomligt lugn under er väntan på lägenhet för hemresan — ingen skall våga röra ett här på ert hufvud. Maå min tacksamhet motsvara er godhet! yttrade den unge mannen, i det ban fattade Sol