Gotlands läns nya tidning – 5 november 1863, sida 2

Landshöfdingen öfver Fahlu lån, Kommen dören O. af Geijerstam, afled den 20 sistl. Oktober 63 år gammal. Skrifläraren C. L. T. Engdahl afled i Stod holm den 29 Oktober i en ålder af 37 år. Såsom bekant, har hr Engdahl lifstiden inlagt stora förtienster om skönskrifningen i wårt land och i sådant afseende på sednare tider warit anwänd äfwen wid de offentliga lärowerken. Nyss återkommen fran en resa, iundermis: ningsändamål, till de norra provinserna, och beredd att i samma syfte afresa till landets södra orter, insjuknade han häftigt i Stockholm då döden gjorde slut på hans nyttiga werksamhet. — Ängfartyget Berzelius, som den 24 Oktober återkom från de norra orterna, har redan haft att kämpa emot en nordisk winter. J Haparanda fanns redan is och uti Norrbotten rådde snöyra, som först upphörde då man kom ned till Umea. Ofwanför denna sednare stad har man redan fullt slädföre. — J en Stockholmstidning läses: J Götheborgs Handelstidning läses följande, hwilket wisar en annan ekonomi med fattigwården än som råder i Stockholm der stadsfullmäktige för ledighets skull ännu ide alls haft tid att sysselsätta sig med fattigwården och den anmärkte ningswärda misshushållning fom dermed är förenad: Fattigmwardens stprelse har mid i dag hållet fam manträde uppgjort det förslag till infomft: och utgiftsstat för nästa ar, fom wid innewarande års slut bör till stadsfullmäktige öfwerlemnas. Förslaget innebär en minskad uttaxering för fattigwårdens räkning af circa 27,000 R.:dr, jemfördt med innewarande år, en unders rättelse, hwilken utan twifwel skall med fägnad förnimmas. — Ryska staden Wolchow i departementet Orel lades den 1 September i aska. Under stark storm spridde fig elden å en sträcka af halfannan werst. Tre perfoner omkommo, 284 hus och 71 fabriker, hwaribland 62 garfwerier, blefwo med uti dem förwarade fabrikater få gornas rof. A dessa fabriker arbetade dagligen 1,397 män och 300 qwinnor. Garildaldi befinner fig bättre, men har ännu ej kunnat lägga bort fina kryckor. Generalen för mr el jest sitt gamla wanliga lefnadssätt. Han står upp med solen och gifwer sig ut på fiske, som han wäl förstar och i hwillet han wanligen har tur. Han står äfwen i liflig förbindelje med det italienska rörelsepartiet, som åter blifwit mycket ifrigt. Er artikel i Gotlands Tidning N:o 41 med en ganska wäsentlig rättelse i N:o 42 taga wi oss frihet och nöje att reproducera såsom ej allenast öfrvoerensftäme mande med wår egen åsigt utan synnerligast derför att wi anse den böra sägas mera än en gång för att wäl uppmärksammas af den förre allmänheten och ej alle: nast läsas utan oc betänkas. Nytta och Nöjc! Kunna dessa stora och wigtiga factorer förenas få skall otwifwelaktigt ett resultat uppstå som kan wara oss sasom menniskor wärdigt. Desssa reflexioner göras med afseende Ha hwad wi skola roa oss med de lediga stunder, fom höft och winteraftnar kunna blifwa oss beskärda; om sommaren hafwa wi den herrliga naturen att förströ oss uti och glädja oss at det yttre herrliga i skapelsen; den mörka ärstiden nödgas wi mera föka wara nöjen och förftröelser inom hus (de äro nyttiga, ja behöfliga om mi med flit anwändt arbetsdagen). Nu är att fundera på: hwad är bäst? Skola wi roa oss med dans och lek? Aja, men det fan ej, och far ej blifwa ofta, och wi weta oc hur ofta det nöjet kostat själ och kropp och kassa mer än det warit wärdt, helst det blifvit ett daligt mode att ej nöja sig en aftonstund utan i de flesta fall dertill anwända den rätta bwilotiden; — och gubbar! skola wi hafwa spelpartier? Aja nog fan det oc wara en nöjsam förströelje för nagon stund med nagon eller nägra wänner, men lat det ej bli ofta och frame för allt lat ej passionerna det ringaste derwid fa hafwa att säga och nöjet aldrig inkräkta den behöfliga och naturliga hwilotiden: — eller stola mi dricka ett glas? Äfwen det fan wara bra och roQA —— —