— U — — — —— — (Jnsändt.) Färösund och Naturlifwet der, m. m. Jnsändaren, som sag det kala, nästan ödsliga Fårösund först år 1839, eller samma ar som Handlanden E. J. Grubb jun:r inköpte en egendom och bosatte sig der, kan bäst bedöma huru det nu, efter 24 ars förlopp, genom Hr Grubbs skönhetssinne, oförs trutna bemödanden och nedlagda betydliga kostnader, helt annorz lunda wisar sig för betraktaren. Man fer der nu präktiga, med synnerlig waraktigbet och i fullkomlig ordning uppförda sawäl mans fom ladugards-byggnas der, en wacker stenkolsugn, snygga kalklador och magasiner, m. m. Träd äro planterade wid landswägen och mindre ängar anlagda invid hamnen, hwilka genom odling äro ganska fruktbärande och till ide ringa del förstöna stället. Herrliga Iucern-föält fägna nu ögat, der förut pa bara stenmarken intet enda grässtra syntes wäxa; allt är förändradt, ifran kala stenbackar till frista utsigter af fluggs rifa träd och herrlig grönska! Man kan bär med stäl tillämpa den förut kända och erkända sanningen: träget och troget arbete winner framgang. Genom twenne wid Farösund af samma man anlagda wadra oc frultbärande trädgardar med fina idegranar, (öfoch fruft-träd, winoch krusbärsbuskar, m. m. har stället def utom förffönats till den grad, att man knapt fan igenkänna dets samma. Äfwen luftens fangarffaror synas denna försköning behas ga. — (Sa, jag tror att näktergalarna i det inbjudande Oja och i de herrliga Etelhems-ängarna, om de kunde ana huru fridfullt det för dem ffulle wara att härstädes wistas, få slulle de ide tweka att flyga bit, till och med om det gällde ifrån Sundre till Bun ge, och i trädgardarna wid Faröfund anslå sina herrliga toner). Då man förut wid Sundet ej blifmit warse andra foglar Ar stränande fiskmasar, krakor och skator, fer man mi hela wintern de sma, men i fitt flag statliga, domherrarna hwarje dag fitta i trä