Gotlands läns nya tidning – 22 oktober 1863, sida 2

så kunde hon inte hålla af dig mera än hon gör. Tror inte också du det Blomberg? Hur sa gubben lilla? Nå, så svara då åtminstone. Du kan inte veta det? Prat, Blomberg! Du måste ändå ha sett det. Jag är öfvertygad att ingenting gör min goda gamla mor större glädje, än om hon kan vara dig till nöjes. Mins du i thordags afton de der inkokta ostronen, när du kom hem? För dem hade du bara min goda älskade mor att tacka. Barbara, sade hon till mig, det är ruskigt i afton; tror du inte att din gubbe skulle tycka om att så något varmt i sig innan han går till sängs? Och på det viset fick. du den delikata aftonrätten. Nå, men sof då inte, kära Blomberg! Hör på. mig åtminstone fem minuter. Det ärju så sällan jag får tillfälle att tala ett par ord med dig, det skall Gud veta. Och hvad gör hon inte för väsen, när du gått ut, om dina tofflor inte blifvit värmda? Ilon är mycket god tror du? Ja, det är då visst och sannt att hon det är, Blomberg. Har hon inte nu sutit hela halfva året, fast jag har lofvat att inte tala om det, och arbetat på en klockställare åt dig! Tänk det bara, med hennes svaga ögon och vid hennes år! Hur bra förstår hon sig inte på allt som hör till matlagning! Hon kan, så till sägandes, laga mat med alldeles ingenting. Jag försöker bara så mycket jag kan, att göra som hon; men jag blygs inte att tillstå för dig, Blomberg, att hon