Gotlands läns nya tidning – 1 oktober 1863, sida 3

Rätten drog sig tillbaka, för att öfverlägga om advokatens andragande. Den unge advokaten lyckönskades för sitt tal. Man önskade allmänt att det skulle medföra åsyftad verkan. Deltagandet för den anklagade stegrades alltjemt. Med samma spänning väntades rättens återkomst. Dess beslut skulle afgöra öfver den anklagades öde. IIuru skulle detsamma utsalla? Advokaten hade nyss med så mycken värdighet ådagalagt lagens orättvisa, dess orimlighet. Men denna lag var dock så klar, så oemotsäglig. Advokatens argumenter skulle således blott kunna bevisa dess orimlighet, och hurn mången lag saknar likväl icke i ännu högre grad sundt förstånd och användes och följes ändå dagligen! Rätten kom tillbaka. Presidenten förkunnade det fattade beslutet. — Med anledning deraf, att lagens ordaförstånd är fullkomligt klart och tydligt, nämligen så till vida att den anklagades vidhållande af sin bekännelse helt och hållet förhindrar hvarje åtgärd från de edsvurnes sida, och som endast rättens afkunnande af domen kan följa derpå, så förkastas härmedelst advokatens hemställan om en förhandling af saken inför de edsvurne. — Det är hans dödsdom! hviskade hundratals röster. — Det är förfärligt! bifogade hundratals andra. Likväl kunde icke någon klandra beslutets lagenlighet.