eller dylikt, som blott bestraffas med frihetens förlust för längre eller kortare tid. Derpå svarade han blott, att han icke ville lefva. Andra upplysningar om brottet kunde ej heller anskaffas på annat håll. IIvarest han qvarlemnat sin hustru, sitt harn och sin kusk, ville han icke uppgifva. Alla spaningar efter dem voro fruktlösa. De båda pigorna i huset kunde ej heller under de följande förhören berätta något vidare angående sjelfva saken eller de enskilda förhållanden, som dermed voro förknippade. Endast två fakta blefvo fastställda. Det första var, att löjtnant von Feldheim, åtföljd af sin betjent, den 14:de Maj, eller samma dag, då brottet föröfvades, mot middagen till häst lemnat sin garnisonsort D. och ridit till A. Ilan hade ridit så länge till dess han befann sig ungesär en sjerdedels mil från staden A., då han hade suttit af och befallt betjenten att begifva sig med hästarne i närmaste värdshus och derstädes invänta honom, Han hade derefter till fots fortsatt vägen till A. Den andra omständigheten var att omkring kl. 10 samma afton celler d. 14:de Maj, altså knappt två timmar för mordets föröfvande, en vagn, kommande från A, stannat utanför nämnde värdshus, att kusken betalt vägpenningarne och derefter kört vidare, men redan en kort stund derefter åter våndt tillbaka samma väg. Emottagaren af vägpenningarne trodde sig hafva igenkänt doktor Brands vagn och kusk.