rar vattenledningspenningarna; men jag skulle just undra, hur man kan betala sina utlagor, när man kastar bort femtio riksdaler på förstkommande. Kanske vet du ännu inte, att Fritz i dag på morgonen slog sönder fönstret i sofkammaren med sin boll. Jag tänkte skicka efter glasmästaren för att låta laga den; men då du har lånat ut de der femtio riksdalerna, så sår det väl vara. Inte gör det någonting, att det arma barnet skall sofva vid sönderslaget fönster i det här vädret. Den stackars gossen har redan en faslig hosta, och jag skulle inte undra, om det sönderslagna fönstret ger honom sin rest. Om han dör, så har hans far olyckan på sitt samvete; ty nu ha vi inga pengar mer att laga det sönderslagna fönstret. Hade du inte bortkastat de femtio riksdalerna, så kunde det ske, och äfven mycket annat, som är nödvändigt. Nästa tisdag skall assuransafgiften betalas. Jag skulle just vilja veta, hur det skall ske. De der femtio riksdalerna hade varit mer än tillräckliga; men nu förstås, är det aldrig fråga om brandstodsbolaget. Och aldrig ha vi haft eldsvåda så ofta som just nu. Jag skall på hela natten inte få en blund i ögat; — men hvad bekymrar du dig om det, om du bara går och gäller för frikostig, Blomberg? Din hustru och dina barn må samt och synnerligen gerna brinna upp lefvande i sina sängar, som också bestämdt sker; ty nu kommer försäkringen att inte mera gälla. Och det sedan vi redan i så många år betalt vår afgitt!