Nära tvenne tiotal af år förgingo. Många och skiftande voro de öden, som Bengt under denna tid genomlefde. IIans namn hade uppstigit som en glänsande meteor på den litterära himlen. Ilans skaldestycken bländade och hänförde. Man benndrade snillet, man berömde skalden; men man glömde menniskan. Under det den förre skar lagrar, led den sednare brist på det nödvändigaste och utstod en hård kamp med följderna af de förvillelser och sel, till hvilka svagheten i hans karakter gjort att han hemfallit. Lidner kunde sägas under dessa år hafva genomgått hela skalan af det elände, som ett olyckligt, öfverhandtagande begär vanligtvis förer med sig. Hans vänner och närmaste hade en kort tid hoppats på ett återvändande från den olyckliga