Gotlands läns nya tidning – 26 mars 1863, sida 2

Tvenne Pingstaftnar i Lidners lif. Af Marie Sophie Schwartz. (Forts. fr. föreg. N:o). Klockorna kallade till gudstjenst. Fru Aurell gick likväl icke, såsom hon ämnat, till Herrans tempel, utan begaf sig på en långväga vandring till den mest aflägsna kojan på Majorna. Hon efterfrågade matrosen Andersons bostad. Man visade henne till ett eländigt ruckel, dit hon inträdde genom en dörr, så låg, att hon måste böja sig för att icke stöta hufvudet. Hon stannade ett ögonblick helt häpen vid åsynen af det armod denna boning företedde. På en bädd af halm låg en i slarfvor klädd gosse om åtta å nio år och sof. Omkring hans hufvud var en ren, hvit bindel, och bredd öfver honom såsom täcke, igenkände fru Aurell sin sons kappa. Hon hade tillsagt Bengt att taga den med på vandringen, ifall det skulle bli regn, efter vädret såg osäkert ut. Ett stycke ifrån den sofvande gossen satt en så godt som halfnaken qvinna med ett ännu mindre barn på sitt knä, hvilket hon matade med mjölk och bröd. Det var således för dessa varelser hennes Bengt denna morgon fått stryk.