Gotlands läns nya tidning – 19 mars 1863, sida 3

— Stackars mamma, snyftade Bengt, jag trodde mig ha handlat så rätt, att jag borde göra dig glädje, då jag följde dina lärdomar, och ändå blef det så illa. Jag är visst bara till sorg för dem, som älska mig, och det, fastän jag icke vill göra en mask emot. Säg mig huru kommer det sig till? — Det kommer sig af att du alltid handlar efter stundens ingifvelse och aldrig tänker på följderna. — Men om följderna hade blifvit ännu svårare, mamma, så hade jag ej kunnat göra annorlunda. Mamma, mamma, besök för Guds skull mina fattiga på Majorna. Jag får icke komma ut, och om du ej går dit, måste jag åter bli ohörsam; de behöfva hjelp. Tårarna torkade på kinden. Glömd var den utståndna smärtan för tanken på dessa nödens barn, för hvilkas skull han haft så bittra ögonblick. (Forts.)