Gotlands läns nya tidning – 26 februari 1863, sida 3

att inplanta dessa nobla tänkesätt hos sin herr son, den sjuårige unge grefven; men denne hade icke ännu hunnit till den höga synpunkt af tingens ordning, som hans hulda och förnäma fru moder, hvarföre han icke ansåg det under sin värdighet att på sina fristunder fördrifva tiden i lek och ras med inspektorens, rättarens och flera andra vanbördiga barn. Det grämde den stolta grefvinnan, att hennes son i så hög grad vanslägtades, och hon beslöt att i tid rädda honom från den hiskliga afgrund af låghet, i hvilken han var färdig att störta sig. Magistern anmodades derföre att i lämpliga ordalag hos den äreförgätne discipeln inplanta de ädla pligter, en gosse af börd är skyldig sig sjelf och sin lysande familj. Detta lofvade magistern att göra så kraftigt han nånsin förmådde. Då Axel på eftermiddagen slutat sina lektioner, frågade derföre magistern, om gossen ville sälja sitt grefskap. Axel begrep ej i början så noga hvad magistern menade med sin fråga, men då han fick höra, att han för grefskapet skulle få sex styfver, ingick han genast på förslaget, och i sin glädje öfver den i hans tanke förmånliga handeln, skyndade han ner till sin mor, för att lemna henne del af sin lycka. ,Vet mamma, utropade den förtjuste gossen, ,vet mamma, att magistern köpt mitt grefskap och gett mig sex styfver för det! Så mycket penningar har jag aldrig haft förr! Dessa förfärliga ord träffade grefvinnans fina hörselorganer med åskans häftighet, och med det ädla blodet kokande i si