Gotlands läns nya tidning – 4 december 1862, sida 3

och äras, der finns icke någon sann ridderlighet och ingen verklig dygd till. Holger stormade ännu, och ville äfven hafva upprättelse för det slag han erhållit af Jarlen; men då han såg huru Jarlens ansigte alltmera förbistrades, fann han det rådligast att med sin följeslagare draga sig undan, och de måste med oförrättadt ärende rida bort från Bjelbo. Birger Jarl behöll Alfhilda i sitt beskydd, och hon lefde de lyckligaste dagar på Jarlasätet. Holger återsåg hon aldrig mera. På denna Julafton upprann i Jarlens tankar den stora iden att stifta den nya lagen om Qvinnofred, hvarigenom hvarjom och enom förbjöds att med våld taga sig hustru, eller på annat sätt ofreda qvinnan. Den, som detta gjorde, skulle straffas lika med den, som bröt emot Kyrkofred, nemligen att förklaras fågelfri. Sålunda blef denna tanke, upprunnen hos Jarlen på en Julafton, i evärdliga tider den bästa .Julklapp han kunde gifva Sveriges qvinnor; ty härigenom visades qvinnan den högsta ära; dock hafva omkring 6 sekler behöfts, för att bringa de goda resultaten af Birger Jarls varma bemödanden för qvinnans väl, till fullkomlig mognad, och af de 33 Regenter, som sedan varit hans efterträdare, var det först Konung Oscar den l:ste, som rätt förstod den store Jarlens tanke, och bragte den i full verkställighet; ära åt den stränge Jarlens minne, ära åt den milde Konungens! — de verkade för samma goda sak.