liga konkurrenter, hvilka ägde ännu större konstfärdighet, lemnade ännu bättre arbeten och varor och drogo efterhand alla hans kunder till sig. Förgäfves bad han nu sina hittills varande affärsvänner, att endast lemna honom ett kort anstånd, tilldess han hunnit göra sig bekant med de nyaste uppfinningarne och företaga mera ändamålsenliga inrättningar. Förgäfves försäkrade han dem, att han snart skulle vara i stånd att lemna lika goda arbeten som hans medtäflare. Han stod ensam och öfvergifven i ett främmande land, måste till ett lågt pris sälja sina med stora kostnader gjorda inrättningar, förlorade allt hvad han förut förtjent och återkom till sin fader, nedslagen, sjuk, med tillintetgjorda förhoppningar, väl icke utplundrad af fiender eller bestulen af tjufvar, men öfvervunnen och förlamad genom sina medtäflares större skicklighet. Nu lät fadren den yngsta af sina söner resa ut i verlden, för att försöka sin lycka. Dig, min son! sade fadren vid afskedet, ,kan jag icke gifva en så rik arfslott, som din äldste broder erhöll; det var mig icke möjligt att låta dig undervisas i så lönande konster, som din andre broder, och således kan jag icke hänvisa dig till din egen kraft. Men likväl gifver jag dig något bättre än dina bröder erhållit, nemligen frukten af min långa erfarenhet och min innerligaste välsignelse. Från din tidigaste ungdom har jag lärt dig, att vara sannfärdig och ärlig i dina handlingar, att anse alla menniskor som dina bröder och