Gotlands läns nya tidning – 9 oktober 1862, sida 2

— JNerikes Allehanda läses: En upptäckt i femifft-medicinfit hänscende har blifwit gjord, som rörer Erebro pa dulbelt sätt. Först och främst angar den hela landet, ithy att uppfinningen afser att, utan tanke på någon fosfor ware fig pa plan eller pa stickor, tillwerka strykstickor till jamma pris fom dylika med fosfor. Det är en obestridligt ganffa stor uppfinning att fran wart dagliga lif och från tändfridsfabrikerna kunna aflägsna denna fiende till helja och — tapeter, som heter fosfor. Uppfinnaren är en Örebrobo hr Hjerpe, fom ingått bolag för uppfinningens realiserande med ett par affärsmän här och i Göteborg. Defa herrar lära wara betänkta på att redan i höft hafwa en fabrik i gång härstädes, äfwensom att i Eng land uttaga patent på uppfinningen. Det är hedrande för Swe rige och Örebro att funna hafwa löst problemet om undwarande af fosfor som tändämne; och att det ärligt blifwit löst har genom erperimenter wid Teknologisla institutet fullständigt adagalagts. — Adressen till Garibaldi, fom nu från Stod holm afgått till Italien, lyder i öfwersättning sålunda: General! De lifliga sympatier och den djupa beundran, hela wårt land redan länge egnat Garibaldis namn, hafwa föranledt en mängd medborgare i war hufwudstad att den 23 Sept. samlas till ett stort möte för att gifva ett uttryck åt den smärta, fom grep allas hjertan wid underrättelsen om det öde, fom mi träffat Jtaliens hjelte och det nationella oberoendets förkämpe. Pa detta möte beslöts att ät undertecknade uppdraga uppsättandet och affändandet af en adress, tolkande de närwarandes känslor. Den sanna storheten betingas ej af framgången, utan fastmer of de ädla och högsinnade ideer, fom inspirera mennisloslägtets wäl görare. Det är i olyckan, fom snillets och dygdens glans klarast stralar. Redan länge hade äfwen till wårt aflägsna land ryktet fram trängt om Honom, fom på hinsidan hafwen, under Roms mu rar, wid Comosjöns strand, på Sicilien och i Neapel, öfwer allt kämpande för frihetens heliga fak förwärfwat fig anspral på Werle dens hyllning och folkens tacksamhet. Men defa bedrifter, hwilkas genljud gatt öfwer Europa och Amerika, hafwa dock ide ensamt odödliggjort Garibaldis namn. Det är denna rent oegennyttiga fosterlandskänsla, denna själ, till hwilken ingenting lagt eller oädelt nagonsin funnit sin wäg, denna rena lefnad, helgad at ett enda mal: ett befriadt Jtalien — fom åt Hand namn gifwit denna glans, fom ingen tid förmår fördunkla, och fom med ett stort erems pel förelyfer alla folk. Emottag då, frejdade hjelte! den hyllning, fom hembäres eder af Stocholms medborgare. Matte ett få dyrbart lif länge bemwaras för mensklighetens bästa, för de fria idsernas seger och för det nationella framatffridandet! Matte ännu en gång edert namn ftäl las i spetsen för Italiens öden, edert swärd dragas för att nedersla de sista lemningarna af ett främmande inflytande och ett barbariskt kastwälde! Och måtte ryftet snart till oss föra det glada budslapet om edert intåg i Rom wid sidan af den furste, fom af nationalwiljan utsags till reprefentant för den Jtalienska enheten — denna princip, at hwilken ni helgade ert hjerta, er hela lefnad och ert blod!