— H. K. H. Prins Fredrik af Neverländerna bar före fin afresa från Norge förärat hofmarskalken Vövensljöld en gulddosa befatt med diamanter och wärd 8,000 r:dr. Kaptenerne Morgenstjerne och Due, fom begge hörde till hans speciella uppwaktning, hafwa fatt hwar jun gulds dosa och en ring, bada delarna befatta med diamanter och tillsammans wärda 8,000 r:dr. Flere of den högre betjeningen på slottet hafwa fått guldanlargangsur med tillhörande guldtedjor och aterftoden af betjeningen 4,000 r:dr till fördelning sinsimellan. erm ärswerten har öfwer land och riken ingått hugnesamma underrättelser, och ide allenaft från större delen af Swerige utan ock det öfriga Europa, äfwensom Förenta Staterna i Amerika, har man emotsett, om ej allestädes en utmärlt skörd, sa atminstone en god medelskörd. Att dock ej alla blifwit få lyckligt lottade faller wäl gerna af fig sjelf och från ett och annat hall äro une derrättelserna sorgliga. Sa skrijwes fran södra och mellersta delarna af ryska rilet alt landet under sommaren lidit af en förfärlig torka och wintersäden blef redan förliden winter förstörd af brist på snö. Höskörden une der året har alldeles misslyckats och landtbrukarne ha måst sälja sin boskap. J de norra orterna i Swerige (Piteå Lappmarker) har också skörden slagit felt, få att 8 a 9,000) tunnor spaumål der behöfwer inföpas, och i det nordliga Fin land äro utsigterna mycket mörka. J Rowaniemi hade kölden, äfwensom den owanliga torkan under försommaren sladat ide blott kornet, utan och höwexten, som der är hufwudsak. Blott hälften få mycket hö fom under wanliga ar, och detta dertill af brunt och daligt flag, har inbergats i ladorna. — Fran Kärsemäki skrifwes bland annat: Hmwenr undrar, om suckar, klagan och barnens snyftningar numera äro den dagliga spisen i de flestas hyddor. Hwem förundrar sig, om det sa bröd som arbetsförtjenst beröfwade fattiga folket numera med arbetspasset i handen hastar till andra landsändar att der iska jig arbete och uppehälle, derwid lemnande sin tomma ftuga öde? Hungersaret 1856 war hårdt, men war dock ett födes-ar i bredd med detta. Tror nagon detta wara öfwerdrifwet, komme då hit att bese hwarje gårds spanmålsbod och förråder, och han skall med tårar i ögonen wända sitt anlete bort från armodets och elin dets bo. Och om ide en nådig öswerhets och medmen niskors hjertan bewekas till snar hjelpsamhet, fa får man i samning fnart härifrån höra hemska tidningar. — Om det wänskapliga afskedstagandet mellan de Swenska och Norsla kadetterna d. I läfes i IR. D. A. De swenska kadetterna ledsagades till Palaisbryggan, da de skulle ombord på Orädd, af fina norsta wärdar. De norska kadetterna med officerarne marscherade ned från krigsskolan, för att taga afsked. De swenska kadetterna gingo dem till mötes fran Orädd och uppstälde fig midt framför dem pa Palaisbryggan. De norska kadetternas chef, öfwerste Keilhau, trädde derpa fram och tolkade i fa ord sin och corpsens tacksamhet för den wänskap och det kamratskap, hwarmed de mötts fran de swensta kadetternas och deras officerares sida, i det han yttrade, att ban war Bjwertygad om, att derest krigstrumman skulle ljuda slulle de swenska kadetterna ga under de swenska fanorna och de norska kadetterna under de norska fanorna, utan affeende pu om det gällde swenska eller norska interessen, samt föreslog ett hurra för de swenska far detterna. Derefter ljöd ett lefwe för de förenade rifena, fom åtföljdes af lifliga hurrarop från begge corpserna. Derpa frame trädde swenska majoren Örn och tackade för den wälwilja, wars med de swenska kadetterna blifwit emottagna på norst grund, och uppstämde ett hurra för den norska krigsskolan. CTfwerstelöjtnant Staff, fom under lägret pa Gardemocn haft de swenska och norska kadetterna i sitt regemente, tilllännagaf fin tillfredsställelse öfwer att hafwa kommenderat de swenska kadetterna, hwilkas militära duglighet han mydkt lofordade. Nu föreslog major Orn, att begge kadettcorpserna slulle marschera fram, för att med ett broderligt handslag taga afsked af hwarandra, hwilket stedde. Efter detta afsted embarkerade de swenska kadetterna. Major Örn uttalade fran kommandobryggan ett lefwe det norska folket, hwarpa Orådd? jafta gled fran bryggan under mängdens hurrarop. — — —— Nenniskans aldrar Fnh hanmnmnas A