ningar om att erhålla guvernementet Mahon. Råd mig! Du känner mina önskningar och vet, att alla dessa sammanknyta sig i min älskade dotters lycka, uttänk derföre ett sätt, hvarpå jag kan lära känna de unga männens karakter, ty det skulle vara ett förfärligt slag för mig, att få se min engel, min rena dygdiga Eleonora, förenad med en ovärdig. Miguel öfvertänkte en stund vicekonungens ord och sade derpå: — Jag ser endast ett medel, nådig herre, att lära känna Don Alvars, markisen af Santa Cruzs och chevalier dÅlcantaras karakterer. Ni skall säkert finna det bisarrt och löjligt, men jag anser detta medel vara det enda, som kan motsvara ändamalet. Ni känner apornas egenskap, att vilja efterapa allt hvad de se. Ni eger sjelf en apa, som i slughet mycket väl kan jemföras med en doktor från Salamanca. Laga så, att apan kan stanna i tio dagar hos hvardera af friarne; alla herrarne tycka så mycket om djuret, att de skola tacksamt antaga ett dylikt anbud såsom en artighet, och svårligen ana hvad som ligger till grund derför. Sålunda skall ni utan tvifvel på det nogaste få veta, hvilka odygder de unga herrarne i tysthet utöfva. Grefven kunde ej afhålla sig från att le åt detta nya medel till menniskokännedom, men uppdrog det oaktadt åt Miguel, att så hastigt som möjligt sätta planen i verkställighet, och gick in till sin älskade Eleonora.