gilgo utt ett beständigt rökmoln; jord och stenar, fom kulorna gräs sade upp, flögo omtring oss och stotten erploderade på 5 a 6 häll. Till war nya position anlände wi Hf. 7 och gjorde allt i ordning att mottaga rebellerna med warma servietter. Det lätta batteriet, hmwillet hade ordres att sta qwar, beswarade elden genast och så wäl, att det inom en halftimma bragte fiendens batterier till tystnad. Er stor del af fiendens hästar och manskap förpassades af detta batteri i ewigheten. Följande natt anföll fienden oss 2:ne gänger, men matte draga fig tillbaka. Den dag fom nu följde stall jag aldrig förglömma. 10,000 af wara bästa soldater blefwo dödstjutna och swart fårade, sedan många officerare förut blifwit det. Ett zuafregemente fanns fom war mitt älsklingsregemente; foldaterna af detsamma hade den trefligaste uniform man kunde fe, de hade röda wida byror, blaa tröjor, röda stjortor samt en röd mössa med en lang tofs och hwit turban; detta regemente läg tätt intill oss uti Camp Ducfields Scott, oh jag war hos dem alla dagar, emedan der funnos 5 swenskar. Jag talade ett par ganger med öfwersten, en äkta soldat, hwilket han warit fran sitt 14:de ar. Han wille taga mig uti sitt regemente, der han wille ge mig of ficersplats, men jag kunde ide komma fran mitt batteri, ej heller kunde jag få tala wid General MClellan. Öfwersten hade wäl talat wid honom, men han wille att jag skulle blifda wid mitt batteri tills wi tagit Richmond, emedan öfwer hälften af wart manslap war sjukt. Detta zuafregemente utgjorde 700 man, och som de fade wore de blott 250 qwar. Af Inne regementen woro blott 4, ett 2, ett 6 man qwar; af ett, fom war 500 man starkt, woro blott 36 man. Wart batteri förlorade ingen man, 2:dva batteriet, fom stodo till höger om oss, förlorade 8 man och 6 här star. Wid 1:sta skottet fran fienden slogos bada benen af en ung rask man, och wid det 2:a det ena benet af en annan. De bat terier deremot, fom stodo till wenster om of, förlorade mänga bade män och hästar. Jag mill ideffildra sjelfwa slagfältet, hywilfet war stort och widsträckt, nog af att det war hemskt att skada. Wi inwäntade förstärkning, men denna uteblef, så att wi maste retirera andra dagen eller den 28:de Juni, under det wårt ars riergarde hade oupphörlig strid. Det uppstod en förfärlig mil lerwalla när mi stulle hafwa allt med oss. Ankomna till en jerns wäg stulle wi afffida alla sarade, och ett jernwägstrain af omkring 50 wagnar blefwo då uppfylda inuti och uppa. Sedan wi fatt dessa i ordning och afslickat dem, sattes wägen i brand så att en del packwagnar, ammnnition samt en stor del nya sommartält blefwo lagornas rof. Wi retirerade oupphörligt till den 30 Juli El. 9 f. m., da wi uppnadde ett ställe, wid namn Turkay Bend, hwilket blef en utmärkt god position för oss, emedan det war nära James River, der war flotta lag. Sedan fienden tillfangatagit manga af wara eftertrupper samt röfwat omkring 1,000 oxar, anföll den kl. 3 e. m. mar wenstra flygel och center. Wart batteri, som stod pa wenstra flygeln tillika med 4 andra, hade den förträffligaste position man fon tänka. Wi stodo fom på ett berg; pa 3 sidor woro temmeligen branta och höga badar; på den 4:de sidan widhängande jemn mark och en wäg, hwilken git åt James River. Fienden fom från ffogsfidan litet fram på slätten, men kunde blott ge 7 a 8 skott da den genast maste draga sig tillbaka, ty war eld war för stark att motsta. War centrum anföllo ftars fare, men högre flygeln swagt. Fienden anföll wäl ånyo, och wi stredo till omkring kl. 9, men da maste den äter draga fig till: baka. Om natten woro wi naturligtvis på wår wakt och andra dagen kl. 9 f. m. börjades striden anyo. 80,000 man af fiendens trupper anföllo wår högra flygel, hwilken wi till all lyda hade fatt förstärkt af trupper, fom landat wid James River, sedan de gått 5 eng. mil i sprangmarsch, för att ide komma för sent. Wårt batteri fick nu intaga en position, från hwilken wi kunde beftjuta den sawäl mot centern fom högra flygeln anryckande fions den. Fran kl. 10 till 12 maste wart batteri utftå en förfärlig eld från fienden, utan att funna beswara den förrän 200 ft. bom ber fom från James, hwilka inwerkade godt på rebellerna. Kl 10 fom General Burnfhede med fin division till wår hjelp och med alla fina regementens musik i spetsen tågade öfwer slagfälten under en herrlig marsch. Med den hjelp wi erhållit tillbakaslogo wi fienden, som höll fig inne i skogen, hwillet han alltid gjort wid alla slag wi haft med honom. Omkring kl. 7 anfölls hela war linie, men mest wenstra flygeln, emedan fienden trodde den wara swag; den högra hade warit ansatt hela dagen. Med ens kom en ordres att wi skulle störta uti carier öfwer till wenstra flygeln och gifwa eld med kartescher ja mycket wi förmådde, och följden blef att fienden kl. 8 med storm blef tillbakaslagen. Wart batteri, tillika med nagra lätta batterier, fick nu ordres att förfölja den; wi ryckte också an under ett stormande skrik och hurrande af de trupper, hwilka icke hade ordres att förfölja; på en stor slätt bröstade wi af och gafwo eld wärre än wi förut hade gjort. Wi förföljde dem till omkring fl. 12 på matten, fom mar på engång bade frön och hemsk: ffön, emedan wi slagit tillbaka en fiende och emedan det war herr ligt att fe elden från få många kanoner och gewär, blixtrande i alla riktningar och upplysande himmel och jord: hemsk, emedan wi maste storma fram öfwer hundratals af wara döda och sarade kamrater och fiender, hwilka lägo om hwarandra. En ung italis enst löjtuant, fom warit Garibaldis adjutant och bär tapperhetsås medalj, tjenar wid samma batteri fom jag, har warit med uti 6 flag uti Jtalien och har genomgätt krigsakademien, men måfte