i Amerila. Till arbete wid sina fästuingswerk anwända de sina negrar eller slafwar; soldaten spara de få mycket fom möjligt. Dessa werk woro likwäl icke wårdslöst arbetade; Nej, de woro bä de starta och wälgjorda. Wara trupper upphunno fienden wid Williamsburg, der den äfwen hade starta förskansningar. Rebel lerna hade der, bakom nagra hus, ett batteri, hwilket de för detta ändamal satte i brand, men wåra trupper kunde icke se hwarifran stotten kommo. De anföllo wäl, men blefwo tillbakaslagna; för andra gangen anföllo de, men maste ater tillbala. Plötsligen maste wara trupper upphöro med sin eld, emedan de blefwo warse ett ställe der rebellerna stodo. Nu hissades unionsfanan, och wara af centern och wenstra flygeln trodde det högra flygeln öfwerflyglat dem; men snart fingo de se krigsknepet, da en fruktanswärd eld mötte dem. Wara arföllo nu för tredje gangen och woro nära att wackla, da General MeClellan fom med förstärkning, och en öfwerste för ett regemente gjorde en latsad reträtt. När rebeller ua fingo fe detta regemente retirera, hurrade de och ropade Bulls run; men när de moro inne på detta regemente omkring 20 steg, kommenderade öfwersten helt om och eld. Rebellerna ströko fom gräs, och detta regemente, tillika med förstärkningstrupperna, ja gade dem uti fina fältwerk, hwilka de ide kunde angripa. Ett re gemente hade, wid ett anfall, tagat rätt upp till en fältskans, men ide en enda man af detsamma kom tillbaka. En mängd fångar blefwo tagna, fom fade, att rebellerna woro fullt öfwertygade att winna detta flag; men om natten hade de lemnat alla förffansningar och retirerat till Richmond. Wi förlorade i detta flag mel lan 3—4,000 man. Sedan passerade wi staden Williamsburg, som ligger 8 engelsta mil nära West point, samt slogo läger den 12 Maj wid Cumberland, der wi lago 5 dygn. Detta läger kunde man fran en höjd öfwerse, och man kunde ej fe nagot skönare, få wäl om dagen fom om aftonen, när lägereldarne samt ljus från alla tält woro patända. — Den 17 passerade wi Omwit-Houslanding och den 18 gingo wi 2 mil derifrån, der wi lago 2:ne dagar. — Den 20 lägrade fig allt artilleri uti en stor widsträckt hwetesaker, tillhörande MRebell-Generalen Lees; der lago wi i 6 dygn, för att wäl fordra wara hästar, hwilka ide hade erhallit mycket under alla marscher. När wi lemnade detta ställe den 27, fanns icke ett stra qwar. General Lees förlorade för lägrets stull många tusen dollars; pa akern hade eljest blifwit en herrlig störd. Nästa gang lägrade wi of wid Genis Grietmill, samt 30 Maj 7 mil från Richmond wid Chicahoming River, der mi lago 13 dygn. Pa andra sidan floden stodo rebellerne, men wi woro dock alla dagar ute med wara batterier, ty ingenidr-corpfen skulle lägga bryggor öfver floden. Den 30 och 31 Maj samt 1 Juni hade wmi ett flag mid ett ställe wid namn Hanove Coart Haus, der mi förlo: rade emellan 4 a 5,000 man samt 16 kanoner. Wi togo oms kring 400 fangar, och fienden, fom war fyrdubbelt starkare än wi, maste likwäl draga fig tillbaka 2 eng. mil. Uti detta flag deltog Major Ernst von Vegesach, hwilken tillhör General PPElellans stab. Han war först hos General Wool, men då General Wool låg i stillhet på Fort Monrau, gick Major Vegesach från honom till General MP Elellan. Han wille ide wara i owerksamhet utan deltogo i striden. Wid detta tillfälle wisade han fig och fom en swensk; han tog ensam 7 fangar, hwilka alla hade fina gewär laddade. En rebellkavallerist friöt 6 skott pa honom. För nävwa vande ligger han sjuk uti Fort Monran och det i följd af anfträngs ning i wara sista flag. Han är nu öfwerste för ett regemente, hwars alla officerare woro hos honom och bado honom öfwertaga befälet fom sadan. — Den 13 Juni passerade wi Chickahoming River, en brygga af 1 eng. mild längd. Nio sadana bryggor woro slagna öfwer denna flod, dock ide alla få långa. Här slogo wi läger uti Camp Lincoln, 8 mil nära Richmond, ty wi maste gå öfver floden längre upp, hwilket gjorde att wi kommo 1 mil längre från Richmond. Wi lago här, under det wårt avantgarde ofta hade skärmytslingar med fienden, hwars styrka tillwexte mer och mer. Han drog sina trupper från de platser wi intagit till Richmond, emedan denna stad är hufwudpunkten för kriget. — Den 27 Juni kl. 9 f. m. erhöllo wi ordres att aftaga med wåra kanoner. och da mi anlände till bestämmeljeorten stodo redan alla trupper uti stridsställning. Wart batteri fick genast intaga sin position uti centern, hwarest 3:ne batterier allaredan hade uppryckt och börjat elden. Stället, til hwilket mi skulle upprycka, war en hög bade och belägen midtför fiendens batteri, få att fur lorna beständigt hweno omkring öronen. Jag trodde mänga gån ger att hufwudet stulle afskjutas. Sedan wi intagit wår position och bröstat af, gafwo wi från 4 batterier, en timmas tid, beständig eld. War högra flygel, som stod på andra sidan floden, måste retirera. Wi deremot anföllos af infanteri och kavalleri, hwilka wåra af samma wapen tillbakaslogo; men maste ändock retirera, emedan mi eljest kunde döda wara egna. Wid hwarje I och I timma aflöste rebellerne fina trötta trupper med friska, men wi deremot maste ftå oupphörligt tills en fula aflöste oss. Wåra trupper utgjorde blott 19,000 man, fiendens deremot 75,000. Hela dagen stredo wi nästan förtwifladt och höllo fienden på afstand; men om aftonen kl. 6 erhöllo 3:ne batterier, af hwilka ett war wårt, ordres att rycka tillbaka inom ett bröstwärn, så att endast ett lätt batteri blef qwar. Wårt batteri war det sista fom marscherade af. När nu 3:ne of wåra pjeser redan hade hunnit nedför baden, få öppnade fienden en eld, fom war förskräcklig, ja, wi AA2MsUD — — — —— AGAGACACAC tsPh h——