Gotlands läns nya tidning – 11 september 1862, sida 2

— Ett försök med bomullsodling har förlidet år blifvit gjord af martis Fournes wid stranden af Gordon i södra delen af Frankrike. Det slog få ut, attaf kastningen blef lika stor fom i Algeriet, eller 800 filogrammer rensad bomull på hectarn. Bomulln war Ge orgia, den långa silleslika sorten, fom willigt betalas med 5 a 6 francs pr kilogram; alltfå i medeltal en afkastning af 4,400 francs pr hectar. (1 kilogram unges fär 24 mark, 1 hectar något öfwer 2 tunnl., 1 francs omkr. 70 öre). Ett så lönande resultat kan möjligen innan kort öppna åt werldshandeln en ny tillgång på bomull, icke blott från Algeriet utan äfwen från södra Frankrike. — Följande mörka utsigter i anledning af bomullsbristen läses i Handelstidningen: Sedan man hos oss ännu lyckligtwis kunnat i någon mån hålla bomullsfabrikerna i gång, lärer det nu snart förestå äfwen här, att deja fabriker måste helt och hållet stängas, egande man sålunda att till wintern motse skaror af arbetslöst foll, särdeles Yngre qwinnor. Det torde wara nödigt, att med det första nedsätta en komite eller styrelse, för att förbereda de åtgärder, som med anledning häraf otwifwelaktigt måste från kommunens sida widtagas. Ganmelstadens fabrik stängdes redan d. 30 sistl. April och Nosenlunds drifwes till den 24 October, till bivilfen tid folket blifwit uppfagdt för att söka ffaffa fig tjenster eller annan sysselsättning. Äldre och sjukliga personer eller sådane fom en längre tid warit i Bola gets tjenst erhålla half aflöning intill d. 24 April 1863, i händelse fabrifen ej dessförinnan fan öppnas. Om famma fat skrifwes från London d. 25 Aug.: Under den sista weckan har antalet af hjelpbehöfwande arbetare i Lancashire ökats med 7,000. Af staden Pre stons 110,000 inwånare äro omkring 26,000 bomullsarbetare, och bland dessa är hälften alldeles utan arbete. Mian fan göra fig ett ungefärligt begrepp om eländets höjd då man erfar, att detta ändock icke är den ort, der nöden är allra störst. En särskildt olycklig omständighet är den, att bomullsarbetarne icke kunna eller icke wilja läta fig amvändas till något annat flagg arbete än det, hwarwid de hittills warit wande. De äro wana wid en het atmosfer, funna hwarken uthärda regn eller köld och funna ide handtera spade eller yxa. — Höstmånaden har i hufwudstaden gjort sitt inträde med så stark frost att marken omkring staden den I dennes war alldeles hwit, och potatisstjelken alldeles bortfrusen. Äfwen i trädgårdarne, hwilka merändels till följe af sitt snpyddande läge länge bruka mwara fredas de för froft, har den lemnat ganska synbara spår efter fig å alla ömtåligare wexter.