Gotlands läns nya tidning – 4 september 1862, sida 2

Mäster Blommas Hedersdag. Af P. Thomasson. (Forts. och slut fr. föreg. N:o). — Något måtte det likväl vara, invände prosten. Har du icke händelsevis hört honom yttra sin önskan att äga den eller den saken, som fallit honom särdeles i smaken? — Nej, det har jag icke, goa prost. Blomma är så hjertans barnslig och dum i alla verldsliga saker, så att han önskar sig ingenting. En önskan har jag likväl hört honom upprepa många gånger. — Hvad kan det vara? frågade prosten nyfiket. — Jo, saken är den, genmälte Karin, att ibland så har jag framställt mina önskningar om hvarjehanda, men då har Blomma alltid svarat: ,Du har bekymmer om mångahanda, men ett är nödvändigt. Jag önskar mig endast en salig död och en graf på kyrkogården, när Gud så vill Detta är den enda önskan, som jag hört honom yttra på öfver sextio år. Bäst vore derför, om församlingen ville gifva honom något, att jag finge detta om händer. Jag kan hushålla, hvilket äfven behöfves. Det behöfves också någon hjelp, ty om Blomma blir sjuklig och icke kan hålla skola, så ha vi intet att lefva af. Jag tänker många gånger med grämelse på framtiden. Blomma är visst och sannt en enfaldig stackare, men han är i själ och grund en go menniska, som