grann och dyr, bytte han bort i staden för ett dussin Nya Testamenten, dem han skänkte bort till sattiga ungar. Jag har sedan låst inne så mycket vi ha, annars skulle han säkert gifva bort alltsamman för böcker och blomsterfrö. I julas gaf han sin bästa rock till en liten tiggarpojke som var hemma i en annan socken ... Han kan rakt icke hushålla. Om icke jag vore, skulle han dö af svält, ty det är knappt han har vett till att äta ... Jag kan derför icke begripa hvad för något som han tycker bäst om. (Forts.)