Gotlands läns nya tidning – 28 augusti 1862, sida 3

riksdaler, hvilka ytterligare ökades inom ett par dagar med dubbelt så mycket. Nu var det visserligen bra i ett afseende, men icke i ett annat; ty ingen visste hvaruti den passande gåfvan skulle bestå. Sjelfva prosten var villrådig. Det skulle vara något som mäster Blomma tyckte om. Men som ingen hade reda på hans tycke i dylika frågor, så blef det beslutadt, att prosten skulle rådgöra med döfva Karin om saken. Allt skulle likväl ske i tysthet och blifva en öfverraskning för Blomma. At denna orsak kallade prosten Karin till sig i klockaregården och framstälde sina spörsmål. — Församlingsboarna, sade han, ha beslutat att gifva mäster Blomma en äreskänk för hans goda förhållande. Penningarna äro redan insamlade, men vi äro i villrådighet om huru de skola bäst användas. Vi ville gerna gifva någon pjes, som han satte värde på. Hvad tror du han skulle önska sig? — Jag kan aldrig veta något, svarade Karin, efter långt betänkande. Min bror är nog klok i läsning och sådant der, men i allt annat är han en enfaldig stackare. Pengar sätter han rakt intet värde på. Jag tror knappt han kan räkna till en riksdaler, om han får krångliga löspenningar; ty han har aldrig handskats med varan. Guld och silfver bryr han sig icke om. Han fick för många år sen en sifversked af nämndemannen i Löfsta, för det han lärt honom att skrifva i barndomen; men denna sked, som var orimliga