daren begagnade sig af det andrum, han härigenom erhöll och skyndade att med sitt följe, bana sig väg genom porten. Röfvarekulan i Galgberget mottog de flyende, och på en bädd af mjuka tyger kom Bertha åter till sina sinnen. Saliga stunder i den älskades famn blefvo ersättning för årets långa lidanden, och snart uppblomstrade åter de af sorgen bleknade kinderna. Så fort som möjligt skaffade sig Gert ett fartyg och med sitt folk, som han tog i sin ordentliga sold, och med Bertha, hvilken en munk från S:t Göran tvangs att viga honom vid, seglade han till Tyskland, der i Rehntrakten i Pfaltziska landet sagorna ännu i dag tala om de tappre Felsenthurmarne.