ÅSTLTCTUMLIDÖI). DÅ H. K. H. Prinsessan Eugenia ännu en gång kommit till Gotland, för att i def sunda klimat från den uppfriskande hafsluften hemta lifsstyrla och nya krafter, kan det ej annat än wäcka harm och ledsnad hos en och hwar, det en del af Gotlands innewånare samt deribland äfwen stadsboar, med eller till största delen utan släl, dagligen beswära H. K. H. med anhållan om en hjelp, som ofta är obehöflig och som oftast blott har egoismen och winningslystnad att tacka för sitt ursprung. Kunde H. K. H. wara förwissad, det alltid behofwet förestafwat de sökandes böner, wore intet att säga. Men Jns. tror att mycket charlataneri derwid begås och uppmanar de af Gotlands innebyggare, fom wilja begagna fig af tilfället utaf en Furstinnas härwaro, att åtminstone ihåg komma den takt samt den sanningskärlek, fom wäl är wärd att wårdas å wår ö och hwarförutan ingen hjelp är tillräcklig, aldraminst att skydda en djerf och trotsande oblyghet. LG N.