seende till konstflit än något annat af de derstädes representerade länderna. — Om de stackars Wormsöbönderna läses åter bland annat följande i Aftonbladet för den 2 dennes: Af de fyra Wormsöbönderna, som för några weckor sedan hit återlommo, hade den äldsta, Johan Renberg, under färden öfwer sjön få swårt förkylt fig att han betänkligt insjuknade i frossa och lunginflammation. Efter att hafwa blifvit intagen å Serafimerlasarettet och der wårdad är hans tillstand få mycket förbättradt att hopp numera är om hans tillfristnande. Under tiden företogo fig de tre andra Wormsömännen en rekognosceringsfart twärt öfwer Sstersjön, för att närmare efterforsta huru det stode till på deras ö och hwad militären der företoge. Efter att i nattens mör ker hafwa landat wid lusten af Wormsö skildes de der, för att hwar och en besöka sitt Hem och stämde möte mid baten i daggryningen följande morgon. De twenne yngsta af dem, Anders Winqwist och Ado Erikas, erhöllo i fina hemwist underrättelse derom, att militär blifwit förlagd rundt omkring byarne, att det skulle med föra stor fara för dem, om man erfore, att de återkommit och att ett swårt skräckwälde nu utöfwades, i det man med wåld dref männen och, der männen flytt till skogarna, qwinnor och barn till herregodset, der de twingades till hårdt arbete och om nätterna ine lästes i uthusen, för att de ide skulle funna fly. Wid daggryningen begåfwo fig de båda männen med hustrur och barn ned till stranden, för att med dem inskeppa fig, men de funno hwarken bår ten eller fin tredje kamrat, Eric Solros, om hwilkens öde de fär: wa i okunnighet. De erforo nu, att den ryffa militären fått når gon kunskap om segelbåtens ankomst och att några bönder, för att rädda denfamma, fört den undan till holmen Harris, belägen ett stycke wester om Wormsö. Dit mäfte de nu under häftig sjögång från det ftora öppna hafwet med qwinnorna och barnen begifwa fig i ett par fmå roddbåtar, fom hwarje ögonblick woro nära att uppslukas af wågorna. J den hast, hwarmed de maste begifwa fig bort, hunno de hwarken medtaga nödiga kläder och blott ytterst obetydligt lifsmedel, men, hwad wärst war, intet drickswatten, så att de sedermera, under de tre dygn, fom de tillbragte på seglatfen bit öfwer Östersjön och under hwilla de nästan intet annat hade att förtära än salt strömming, Iedo af förfärlig törst, hwil: ten isynnerhet på det grufligaste pinade de sma barnen, fom drucko hafswatten och blefwo sjuka. Sedan några dagar befinna de sig här, tillsammans 10 personer, boende på sin segelbåt. — Kongl. Landtbruks-AFademiens Handlingar och Tidskrift, Majhäftet, innehåller följande: Kongl. Landtbruks-Alademiens Förmwaltnings-Komites Beräts telse om de i Statens tjenst anställde Landtbruks-Ingeniörers merk samhet; — Berättelse öfwer Ultuna Agrikulturkemiska Firföksftations werksamhet år 1861, afgifwen af C. E. Bergstrand; — Om torfkolningen wid Staltach, med tre träsnitt, af Alex. Miller; — Bära Landtbruks-Lärowerk: 1. Landtbruts-Skolan mid Lörangelsro. (Utdrag af ben till Landtbrutfs-Miademiens FörmaltningsKomite förra året afgifna Infpektions-Berättelfen jemte kulturs karta öfwer denna egendom); — Också nägra ord om fmörbereds ning, of C. E. Casparson; — Om nödiga biträden för utför randet af de genom Statens Landtbruks-Jugeniörer anordnade arbeten; — Meddelanden från utlandet rörande landtbruket och boskapsskötseln m. m. refererade mid Landtbrukg-Mkademiens fame mankomst den 15 Februari 1862, af C. Juhlin Dannfelt; — 1. Om Potatissjukan; — 2. Ny metod för ängswattning; — 3. Landtbruket i Japan; — 4. En af orsakerna till lors kastning; — 5. Förgiftningar genom Jdegranen (Taxus baccata); — 6. Jnwerkan å mjölk och ägg wid transport på jernwägar; — 7. Nyare metoder för hwitbetssockerberedning; — Landtbruks-Alades miens allmänna sammankomst den 12 April 1862; — Natur wetenskapliga bref öfwer wår tids landtbruk af Justus von Liebig, öfwersatte of Th. Brunius; — Wäggtaflor för ÅAffådningdunderwisningen i Botanik, utgifne af N. J. Andersson, samt följande Notiser och Plockgods: Tillkännagifwande rörande Utställningar och Prisutdelningar wid Tionde Allmänna Swenska Landtbruksmötet i Carlstad 1862; — Frågor framställda till öfwerläggning wid samma möte; — Stadgar och Prisbelöningar af Skogsodling genom frösådd och plantering inom Upsala län; — Om sågspånstegel, dess tillwerkning och anwändning. — Af Politisk Tidskrift för Sweriges Allmoge har första häftet med sednaste posten hitkommit och är af följande innehåll: 1. Historist öfwersigt af Sweriges äldre regerings-former och grundlagar. (Forts. fr. föreg. häfte); — 2. Företal till 1789 års riksdag; — 3. Den Norska frågan; — 4. Öfwersigt af den 2