åter mäta sina krafter på hafvet samt utgjuta bröders och vänners blod. Amiralen, Baron Sparre, underrättad genom utkiksfartygen om den fiendtliga flottans ankomst, gick genast till segels och lemnade ankarsättningen vid Jassmund. Svenska flottan lade sig bidevind för bagbords halsar, under små segel, för att invänta Schoutbynachten Löven, som fått signal med sina fartyg förena sig med hufvudflottan. Sedan denna förening ägt rum räknade Svenska styrkan 20 linieskepp och 2 fregatter. Danska flottan närmade sig hastigt, gynmnad af den akterliga vinden. De vackra krigsskeppen utvecklade Dannebrogen för den friska brisen, och när den fiendtliga flottan kommit så nära Svenska styrkan att den fullkomligt kunde urskiljas, lade den sig äfven för bagbords halsar och minskade segel. Carl den 12:te stod vid Pert på Riigen och åskådade träffningen, omgifven af flere högre ofsicerare. Sålänge som krutröken ej hindrade utsigten följde Konungens uppmärksamma, granskande öga slagtningens minsta detaljer. Stackars Kung Carl! efter nederlaget vid Lsultava räknade du ej flere segrar. På eftermiddagen kl. 2, då flottorna voro på cirka 24 mils afständ från Rigen, började Svenskarnes Arriergarde elden och kort derefter blef den allmän på båda linierna. Danskarne, som voro till lovart, ägde naturligtvis i sin makt att bestämma distansen: men denna blef för stor, så