Gotlands läns nya tidning – 28 maj 1862, sida 2

hyggligt utseende och omtalades såsom särdeles skicklig och trägen i sitt yrke. Jag såg honom en gång på en liten baltillställning hos min morbror, dit han i sin egenskap af son till värden blifvit bjuden. IIan var långt ifrån otreflig att tala med, fast han i fruntimmerssällskap syntes tyst, förlägen och handfallen. — Nen trägnare kunde ej sylen söka lädret än hans blick sökte den charmanta Betty, men just derföre blef han också föremål för de unga damernas skämt. Vara sadelmakare och inte ha ens så mycket som ett par lackerade skor! yttrade en gång Betty till mig. En annan gång en förmiddag öfverraskade jag Betty och några at hennes väninnor under ett muntert samtal på den stackars sadelmakarens bekostnad. Betty hade hemkommit från en promenad och vid porten funnit en stor rustvagn med hudar. Tycker inte mamsell att det är ett ypperligt hästläder det här? hade den unge sadelmakaren då frågat henne och det med en triumfators hela stolthet. Det var denna fråga som de unga damerna hade så obeskrifligen roligt åt. Tala om hästläder med en ung dam, som ogeneradt kan svara på ,quelle age avez vous? och ,comment vous portez vous? Om det ändå varit rödt saffian i stället! Men åren förgingo. Betty blef både 25 och 26 år: hon kunde icke mer lika ogeneradt som