Gotlands läns nya tidning – 25 april 1862, sida 3

(Jnsändt). Som Wisby Stadsarbetare, i och för stadsafgifternas utgör rande, hwaribland till wakthallning, aflöning och ertra utgifter, samt till folfffolebyggnaden, fom förut för de fleste endast egt rum i förhallande till En tarerad klass, nu i de 3 fednare åren blifwit i debetsedlarne paförde Twå taxerade klasser, och följaktligen betydligt högre afgifter till Staden än förut wanligt warit, utom att wi ens blifwit förständigade på hwad grund en sadan högre taxes ring kunnat ega rum, ej eller fått weta hwari de i debetsedlarne upptagne extra utgifterne besta eller hwartill de skola anwändas, och då wederbörande taxeringsmän, wid förhöjning af så beskaffade utgifter, ide heller synas hafwa fästat afseende derå, att wåra ars betsförtjenster till följe af owanligt högre priser på lifsmedel icke äro högre utan snarare lägre nu än fordom, ej eller derå att Stadsarbetare måste widkännas lösen för sina arbetarebref, fastän fådana numera anses öfwerflödiga, och ej eller derå, att arbetare från landet tillatas, utan någon forts kontroll eller afgift, att, Stadsarbetare till men, göra intrång i arbetsförtjensten, fom der igenom minskas, hwarjemte dylika Landsarbetare haft frihet att komma och gå när de behagat, hwaremot Stadsarbetare, om de någongång i egna ärenden warit i behof att besöka landet, Nöds wändigt maste begära permission förr än en sadan resa kunnat företagas; alltså waga wi ödmjukast hemställa hurnwida ej berörde 2:ne taxerade klasser, hwarefter wåra personela afgifter i sednare åren utgått, kunde tillika med afgifterne nedsättas till en taxerad klass för hwarje arbetare inom staden eller dess omrade; äfwensom wi stulle önska om ej fulllomlig befrielse från berörda s. k. extra utgifterne, att de åtminstone kunde i debetsedlarne specifikt utsättas, få att mi finge weta hwarför eller hwartill sadane utgå skola. Slutligen tyckes ej heller den nya Husklafificationen, efter wårt förmenande, ega nagon fullständig proportion, då det ena huswärdet icke swarar emot det andra, eller enär t. ex. N:o 26 i Strand-Rotans 2:a qwarter befinnes wärderadt till 400 R:dr, mot N:o 25 till 350 R:dr, snarare är 50 R:dr sämre än N:o 25; N:o 111 i Klinte Rotans 4:de qwarter, wärderadt till 1200 R:dr, mot N:o 593 i samma rota och qwarter till endast 700 R:dr, då desse egendomar bordt warit lika ansedde, och då N:o 102 i Klinte-Rotans 3:dje qwarter är wärderadt till 1000 R:dr, N:o 10 i Straud-Rotans 1:sta qwarter till 2000 Å:dr, när äfs wen bägge desse egendomar i det närmaste bordt anses lika, enär wi å desse ide kunna finna någon slilnad hwarken i godhet eller läge, hwilket gifwit of; anledning förmoda att brist på jemförelse i huswärdet på flera ställen inom Staden uppstatt, få torde wi lika ödmjukast få gifwa desse wåra åsigter tilllänna, under önskan att någon mera riktig proportion i egendomarnas taxeringswärde i allmånhet kunde komma till ständ, och att äfwen personer från arbetsklassen mid en sådan wärdering kunde utwäljas för att deri deltaga, men icke, såsom förlidet år skedde, helt och hållet uteslutas, samt att i klassificationsboken alla brandförsälrade hus kunde utz sättas. Wisby i April 1862. Stadsarbetare.