Gotlands läns nya tidning – 11 april 1862, sida 3

Hvarjehanda. — IIrall man är och kan bli. När Napoleon den 1:ste friade till madame Beauharnais, var han en fattig officer och hvarken han eller hon hade råd att hålla ekipage. De gingo ofta till fots till madame Beauharnais notarie, en liten puckelryggig man vid namn Raguideau. En dag då m:me Beauharnais gått in i notariens enskilda rum, för att tala om uppsättandet af sitt giftermålskontrakt, stannade Napoleon i yttre rummet. Genom den på glänt stående dörren hörde han huru Raguideau på allt sätt sökte öfvertala m:me Beauharnais att afstå från sitt äktenskap med en man, som ingenting hade mer än hvad han gick och stod i. Napoleon häntydde aldrig på att han hört dessa ord, men på sin kröningsdag lät han tillkalla hr Raguideau. Den lille mannen, som trodde att han skulle få någon nådebevisning, stod snart underdånigst djupt bugande inför kejsaren. — Res upp er och se på mig, kära Raguideau — sade Napoleon — tycker ni nu också att jag ingenting har mer än jag går och står i? Notarien, som erinrade sig sina ord, både darrade och blekna ade, men Napoleon klappade honom vänligt på axeln och sade: Ja ja, när ni sade det, så var jag liten och obetydlig som ni nu är, men ni ser hvarthän man kan komma genom ihärdighet. Gå nu ni och gör sammaledes, men likväl, det får jag utbedja mig, icke i Frankrike. — En qvinlig veteran. Den ildsta maketenterskan i Franska armöten har nyligen aflidit i Issoudun i en ålder af 94 år. Therese Jourdan, född 17638 i Besancon, blef 1783 gift med Jean Patru, som derefter blef sergeant vid 69:e brigaden. Hon deltog med sin man i Bonapartes Italienska fälttåg 1796—97. Derefter gick hon till Egypten, der hon bevistade armeens landstigning vid Alexandria, slaget vid Pyramiderna och Klebers seger i närheten af Heliopolis ruiner. Efter sin återkomst från Orienten åtföljde hon armeen till Austerlitz, Jena, Eylau, Friedland, under fälttågen vid Elben, Weichsel och Niemen. Hon gick derefter till Spanien, hvarifrån hon kom tillbaka för att blifva vittne till slagen vid Esslingen och Wagram. År 1812 följde hon med den stora armöen till Ryssland, och var med vid Moskau, der hennes man stupade under stormningen af en skans. Hon hemkom till Frankrike med en återstod af den stora armåöen och deltog i fälttåget 1813; hon var med vid Bautzen, Leipzig och Waterloo. Efter armöens reorganisation blef hon anställd vid 4:de linieregementet och följde detsamma till SpaYan 1823 under Hertigen af Angoulöme. Från 1830 till 1834 uppehöll hon sig i Afrika. 1859 kom hon ånyo dit med 4:de regementets depot och stannade der till 1860. Ilon återvände hem till Issoudun med samma korps, afgudad af soldaterna och med en liten pension af officerarne. Hennes rationer blefvo henne tilldelade, som om hon tillhört regementets krigsstyrka. Hon var i besittning af alla sina själsförmögenheter till sista ögonblicket och dog en smärtfri död. — Kaffekoppen väderleksspåman. Franska bladen Le Semaphore och La Patrie, berätta att en vetenskapsman genom en mängd af försök öfvertygat sig om, att en väl tillagad kopp kaffe är den pålitligaste väderspåman. När nemligen sockret lägges i kaffet, så stiga alltid små luftblåsor upp på ytan af kaftet, der det bildar ett sammanhängande skum. Om detta skum samlar sig midt på ytan i koppen, så är det tecken till stadigt godt väder; intager det deremot sin plats emellan midqten och koppens kant, så betyder det föränderligt väder; samlar sig skunmet vid kanten af koppen, så blir det regn, och sprider det sig i en ringformig krets rundt om koppens rand så blir det långvarigt regn. Koppen skall hållas stilla och experimentet skall ske innan man slår grädda i kaffet. — En rik bonde, i närheten af hvars bostad en ny excercisplats anlagts, hade tvänne döttrar, 1 12 1 1 1 nn