Gotlands läns nya tidning – 21 mars 1862, sida 3

Gamla märken och iakttagelser under Mars manad. Under första tredjedelen af Mars månad inträffar oftast den köld, hwilken inträffat omkring den 20, 21 eller 24 Febr. och kallas wanligen eftermwintern. Den afbrytes då af en hastigt tilltagande wärma under några dagar, hwarefter kylan äter infinner fig. Med sista tredjedelen af månaden tilltager wanligen wärman och fortfar sedan, fastän hastiga omwexlingar af köld och blid wär derlel ide äro owanliga under denna del af månaden. Den ojemna wäderleken under denna månad betecknas genom den gamla versen: Rommer Mars med gräs skägg, Lockar barnen utom wägg; Säkert då han med fin slya Sedan för dem under rya. Torr wäderlek i denna månad befordrar en wacker war; och bondpraktikan säger: Mard torr, April wat och Majuns kall Fyller bondens hus och lador all. Klart och wackert wäder är att förwänta om himlen är be strödd med en mängd sma hwita skyar, liknande utkardad bomull. Pa klara nätter följa dagar med nederbörd och kyla, hwilken dock ej blifwer langwarig. Sa mydet dimma i Mars, få mycket regn midsommarstiden; och på regn i Mars har man att förwänta en regnig Juni. Thordön i Mars badar snö i Maj och god frukt. Om wildgässen anlända i denna manad kan man hoppas en tidig war. Wisa sig myror wid början af manaden, så inträffar en sträng efterwinter. Under denna månad hör det äfven till Ågamla märken att blasipporna börja blomma; — krakorna framkomma allmänt på akrar och wägar. En Marskraka är få god som en orre, säger ordspraket, hwilket endast far tagas i den bemärkelse att hennes kött i denna manad är mindre obehagligt att äta än annars. Wid medlet af månaden ankomma till södra och mellersta Swerige en mängd flyttfoglar, sasom Lärkan (mera allmänt), Tofs-Wwipan, Beckasinen, Korpen, Kajan, Skatan m. fl. och mot manadens slut, mera allmänt Staren, Morkullan, Gräsanden m. fl., äfwensom att orren da börjar spela. Den omtänksamma landtmannen gör akerbruksredskapet till det snart inträffade akerbruket färdigt, tillhugger humlestänger, lagar led och grindar, klyfwer och framför gärdjel, der det behöfs, för hägnande och stängsel. Stannar snöwatten pa akrarne, söker man afleda det och, sa widt möjligt är, fa det in pa ängarne. Wid marna middagsstunder mot slutet of manaden böra bis kuporna rengöras fran mögel, döda bi, o. s. w. Drägtiga ston ansas wäl; swinen ringas och utsläppas när frosten är förbi; mjölkbyttor och trädkärl urkokas och belägges med nya band; MarsöletX, som ännu liksom under hedna tiden anses för det bästa, bryggas. (Den 27 Mars utmärkas på runstafwen med en öltunna, till pås minnelse att tiden för marsdlets bryggning nu är inne). Lefwande häckar, fom äro twå ar gamla, afqwistas på sidorna, äfwensom gamla pilträd aftoppas och tuktas. Frukttrvädens beffä rande och putsande afslutas, ohyra, nästen och mossa aflägsnas fran stammar och grenar (lättast fler det efter regn); ömtaligare buskar, som warit skydda mot kölden, aftäckes under blida dagar, men aktas för frost om nätterna. De trädgårdsplantor och lökar fom kölden uppskjutit, nedtryckas och omgifwas med ny jord; Nejlikor m. fl. blommor, fom öfwerwintrat inom hus, wänjer man imdningom wid friska luften genom att utställa dem. Frönejlifor plane teras i drifbänkar; Lackvioler, Löfkojer, Georginer, Balsaminer, o. s. w. sas i lador samt förwaras sa att de ej lida skada af den falla blåsten och nattfrosterna. Hos menniskan äro under denna månad snufwa, heshet och hosta wanliga samt ofta atföljda af wärk i lederna. Wardimman werkar nedslaende på lynnet och själskrafterna; elakartade frossor gripa ofta omkring fig, isynnerhet i fuktiga trakter. Dieten måste wara npplifwande och njutningen af mat och dryck mycket måttlig; man undwike warma feta pannkakor och dylikt bakwerk. Om morgonen är wäl kryddadt äggöl wärmande och helsosamt. Bes klädnaden bör wara mattligt warm och akte man sig att blifwa wat om fötterna och derigenom adraga sig förkylning. Dödligheten brukar merändels wara tilltagande och den sjulliga ålderdomen gar i denna manad ofta hastigt till grafwen. TT Z au SF mn