Gå trygg framåt i kulen vintertimma Du segrare i elementens strid! — Så att ditt namn i minnets mist och dimma Må bli en fyrbåk än i sjerran tid. — Din store namne ?) lik, hvars minne glänser Till tiden dör vid evighetens gränser. Ihwra! för Polhems Chef och raska gossar: Nog äro de förtjenta af vårt pris, — Fast ej de stå der striden hetast blossar Nej, deras runor ristas utt is, Men ej som den skall lagerns krans försvinna, Som Polhem fått af hafvets hervskarinna. —a. — — (— — ) Christofer Polhem.