Gotlands läns nya tidning – 28 februari 1862, sida 3

genom sina anor. Som Herre betraktad måste han ha högre tankar än så; en rik Mamsell, ja en rik och vacker Fröken till och med, ,så underligt hade man sett förr. Maria visste dock något, — ja det var något hon ensam visste, som fyllde hennes själ med fröjd. Det stod i det der lilla brefvet, som på vanligt manör gått genom en förtrogen väninnas hand till vackra Maria. I det brefvet stod, med den vackraste stil i verlden (— ack! den som ändå kunnat skrifva så grannt!) i hemlighet omtaladt, att Ludvig ämnade helsa på i hemmet. Denna underrättelse hade ställt till mera än en liten scen mellan gumman Olsson och lilla Maria. En vacker morgon fann gumman att trappan upp till vinden, der gästrummet var beläget, befanns nyskurad oeh vid närmare påseende var vindskammaren äfven så. Sjelfva gardinerna kommo med i tvätten; blomkrukorna, som stodo deruppe, öfverkläddes med nytt veckadt papper. Det var som om en ande föresatt sig att putsa om det lilla rummet der Ludvig vanligen bodt då han någon gång varit hemma. Och allt hade Maria gjort, utan att fråga sig för, ja tvärtemot förbud. Ingen kunde begripa den flickan och Moster blef riktigt ond. En afton kom brefbäraren med ett bref. Det var i skymningstimman. Ett bref! Jaså ett bref, sade gubben och gumman på en gång; men Maria skyndade ut och kom snart in med ett brinnande ljus.