Gotlands läns nya tidning – 31 januari 1862, sida 4

— Jag heter Carl IIjortsköld och bor på Rue ? — Godt, Gud och Madonnan skola förbarma sig öfver er, — sade den unga flickan med ett obeskriftligt mildt leende. — Var vid godt mod, jag skall hjelpa er! I nästa ögonblick var den sköna uppenbarelsen försvunnen. Nu först tog Carl upp sin mössa och kastade en blick på dess innehåll. Utom litet silfvermynt fanns det en börs med några guldstycken. Börsen var virkad af silke och försedd med dyrbara ringar af guld och ädelstenar. Orden D och C voro invirkade i börsen, och det hela utvisade, att den fallit från ett mycket rikt fruntimmers hand. Ynglingen betraktade det lilla eleganta tinget, alldeles icke ense med sig sjelf om hvad han borde göra dermed. Den syntes honom allttör dyrbar att kunna vara en gäfva, och derföre tog han för afgjordt, att den af vada kommit i hans mössa. Vare härmed huru som helst, beslöt han att den följande dagen infinna sig på samma ställe och frågade den unga flickan och hennes följeslagerska, om någon af dem kändes vid den. Han hade emellertid sjungit sig till så mycket, att Anna för den dagen kunde få en svalkande dryck. d, orts.